Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

FrÄn att ha varit ett land med relativt homogen befolkning Àr Sverige idag ett mÄngkulturellt samhÀlle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjÀnster ska kunna tillgodose det allt mer mÄngkulturella samhÀllet och dess kommuninvÄnare Àr ett hett debattÀmne. Inom ordinÀrt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjÀnstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vÄrd som brukarna Àr berÀttigade. I samband med arbetet mot etnisk mÄngfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkÀnner och vÀrderar varje mÀnniskas speciella egenskaper. Syfte med vÄr undersökning Àr att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mÄngfald i medarbetarfrÄgor och deras syn pÄ hur organisationen hanterar och vÀrderar kulturkompetens och etnisk mÄngfald inom ordinÀrt boende i den kommunala Àldreomsorgen.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

Diskriminering förekommer inom flera olika omrÄden i samhÀllet. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer dÀr diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att fÄ en förstÄelse över vilka metoder rekryterare anvÀnder sig av för att motverka diskriminering samt att fÄ en inblick i hur rekryterare upplever att egna vÀrderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes Ätta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare pÄ Ätta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av en induktiv tematisk analysmetod.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

VÄr avsikt Àr att i denna uppsats utifrÄn Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av hÀndelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.