Syftet med denna uppsats har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt attacker utförda av al-Qaida kanhÀnföras till begreppet asymmetri och pÄ vilket sÀtt man kan tolka den amerikanska administrationensrespons pÄ dessa som uttryck för ett linjÀrt tÀnkande. Vidare vill jag undersöka vilka svÄrigheter somkan uppstÄ i relationen mellan en linjÀr omvÀrldsuppfattning och asymmetriska metoder. För attuppfylla syftet med uppsatsen kommer tre av al-Qaidas attacker att studeras. Dessa Àr: attacken mot deamerikanska ambassaderna i Afrika, 1998, attacken mot USS Cole, 2000 och attacken 11 september,2001. Rapporterna frÄn den amerikanska administrationen efter respektive attack kommer att utgöragrunden i mitt empiriska material.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.

The aim of this master's thesis is to describe the role of language and culture as ethnical identification factors and illustrate how these have been used as political weapons by the Serb regime in Kosovo during the last decade. The thesis discusses the concept of ethnicity, the relations between the politics of identity, nationalism, ethnic mobilization and the importance of language and culture. Kosovo has historically been characterized by severe ethnic antagonism between Serbs and Albanians. Different languages, cultures and religions beside political processes led to ethnic cleavages that paved the way for ethnocentrism, ethnonationalism, chauvinism, ethnic cleansing and civil war. Since 1989, the Serbian authorities have intervened in all important spheres of life, in an attempt to Serbianize Kosovo.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

De senaste Ärens debatt om avgiftens inverkan pÄ fondernas avkastningar har skapat endiskussion om vilken hÀnsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut.Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen iundersökta tillvÀxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare Àmnar undersökningenatt förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jÀmföra fondernastotalkostnadsandel samt köp- och/eller sÀljavgifter med fondernas prestationer.Undersökningen Àr en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder,vilka investerar kapitalet pÄ tillvÀxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalysklargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning.Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivtsamband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden pÄvisar attfonderna med relativt högre totalkostnadsandel Àven presterat relativt högre avkastningar Ànövriga fonder. Vidare tyder resultaten pÄ att fonder som tillÀmpar köp- och/eller sÀljavgifterpresterat relativt högre avkastningar Àn fonder som ej tillÀmpar avgifterna.Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan dÀrmed inte heltsÀkerstÀllas.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Skolinspektionen har anmÀrkt pÄ att förskolorna i vÄr kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första lÀroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsmönster och könsroller. Det hÀr Àmnet har alltid intresserat oss, sÄ Skolinspektionens anmÀrkning sÄg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det stÄr till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar pÄ ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. VÄra frÄgestÀllningar var hur arbetslag förhÄller sig till barn vid lÀmningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig Ät samt hur personalen tÀnker och beskriver hur de arbetar med Àmnet. Som metod har vi bÄde observerat i verksamheten och intervjuat tvÄ arbetslag.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

This master thesis is a study of the Swedish Lending Centre for immigrant literature (ILC), which opened in 1991. The purpose of the thesis is to examine problems and possibilities in the organization of ILC, which has a number of powerful stakeholders. In this study focus has been on the development of the organization, and especially on the planning of the conversion of the non-public Lending Centre to a library open to public (to be called the International Library in Stockholm) that will be inaugurated in May 2000. ILC is governmentally financed, but incorporated in the organization of the public library in Stockholm. Other stakeholders, except the Swedish Government and Stockholm City, are the County of Stockholm, the staff of ILC, and the public libraries that use the Centre's long-distance-lending facilities.