Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa vÀlbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse dÄ patienten visat mindre Ängest, oro och smÀrta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrÄn en reviewartikel som belyste omrÄdet. Resultatet visade studier frÄn Ären 1998 och framÄt. I dessa studier framkom effekter sÄsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens vÀlbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vÄrdförloppet.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltÀthet. De flesta förskolor idag Àr byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begrÀnsade möjligheter att utveckla lekmiljön pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger nÀring till leken. DÀrför Àr det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartlÀggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förÀndrar i den inre miljön.

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan frÀmjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 Är, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mÄl var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrÄn teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, sjÀlvförtroende och sociala fÀrdigheter och hur de eventuellt kan förÀndras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och analyserades med hjÀlp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syftet med denna masteruppsats Ă€r att genomföra en jĂ€mförande kvalitativ studie, samt en mindre, kvantitativ om hur författaren Varlam ?alamovs individuella ?rytmiska? författarstil i fyra noveller frĂ„n samlingen Kolymskye rasskazy (1998) bevarats i tvĂ„ svenska översĂ€ttningar. ÖversĂ€ttningarna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n BerĂ€ttelser frĂ„n Kolyma (Marie-Anne Sahlin 1982) och SkovelmĂ€staren (Nils HĂ„kansson 2006 [2003]).?alamov tillbringade 17 Ă„r i Gulags arbetslĂ€ger i Kolyma, nordöstra Ryssland. Efter frigivningen Ă„r 1953 skrev ?alamov ner sina upplevelser pĂ„ prosa, som Ă€r samlade i Kolymskye rasskazy, som i första hand har betraktats som en dokumentĂ€r skildring.

TillvÀxten i boreala skogsekosystem Àr kvÀvebegrÀnsad. Tidigare studier har visat att mosstÀcket i dessa ekosystem har en positiv inverkan pÄ nÀringsstatus hos ljungvÀxter. Detta har förklarats med mosstÀckets höga förmÄga att ansamla nÀringsÀmnen och att ljungvÀxters ytliga rotsytem med erikoid mykorrhiza kan ackumulera organiska nÀringsÀmnen som frigörs frÄn mosstÀcket. Vi undersökte hur tillvÀxten hos Vaccinium myrtillus pÄverkas av ett mosstÀcke dominerat av Pleurozium schreberi och hur tillvÀxten hos dessa arter pÄverkas av kvÀvetillförsel. FÀltförsöket genomfördes 1998-2000 med följande behandlingar: kontroll, borttaget mosstÀcke, intakt mosstÀcke, borttaget mosstÀcke +gödsel, intakt mosstÀcke +gödsel.

Syftet Àr att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. VÄr beskrivning strÀcker sig över en period pÄ tio Är. Vi har anvÀnt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta Àmne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vÄr empiri som Àr hÀmtad frÄn sju kunskapsintensiva företag och bestÄr av deras Ärsredovisningar för Ären 2003, 1998 och 1993. I vÄr jÀmförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig sÄ mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Vad som skapar och pÄverkar ekonomisk tillvÀxt har alltid varit en central frÄga inom nationalekonomin och ett omrÄde som gett upphov till mÄnga skilda teorier och modeller. Tidigare forskning av bland annat Sachs & Warner (1995) och Gylfason (2001) visar att lÀnder som har rikligt med naturresurser i allmÀnhet har sÀmre ekonomisk tillvÀxt. Förklaringarna som ges Àr att dessa lÀnder ofta har svagare samhÀllsinstitutioner och lider av hög korruption. Denna studie har dÀrför undersökt sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt, korruption och naturtillgÄngar för att utreda hur dessa variabler pÄverkar varandra.Resultaten visar att korruption har en signifikant negativ effekt pÄ ekonomisk tillvÀxt vilket Àr i linje med tidigare studier (Poirson, 1998; Rama, 1993). NaturtillgÄngar effekt fastslÄs som signifikant positivt.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

The purpose of this study was to determine if and how the city district of Södra Innerstaden in Malmö, by using the SkÀrholms model, demand their client to reciprocate. The first problem set was to see how the demand was shown in the social service act from year 1998. From there the motives behind the introduction of the SkÀrholms model in city district of Södra Innerstaden were researched and also if there were a demand on reciprocity in city district of Södra Innerstaden public administration. The study was conducted in an exploratory way. The method used was to describe the idea behind SkÀrholms model after examining documents from the public administration.

Inom vÄrden möter sjuksköterskan mÄnga olika mÀnniskor med dolda sjukdomar. En av dem Àr celiaki, Àven kallad glutenintolerans, som Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba bÄde barn och vuxna. Sjukdomen Àr genetiskt betingad och beror pÄ överkÀnslighet mot proteinet gluten som finns i sÀdesslag, men orsaken till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd. Idag finns inget lÀkemedel som botar sjukdomen, utan det Àr maten som Àr medicinen.

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..