SjÀlvrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur Àr nÄgot relativt nytt. Golven bestÄr av en rörlig gummimatta pÄ ett trÀunderlag och mattan drivs framÄt med hjÀlp av tryckluft. Hur lÄngt och vid vilka tider golvet ska gÄ programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar vÀl bÄde utifrÄn mÀnniskors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda pÄ om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur vÀl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes pÄ tvÄ grupper med kalvar av en Älder pÄ ca 6,5 respektive 8,5 mÄnader.

En effektiv och lönsam logistik kan företag anvÀnda som en konkurrensfördel. Det gÀller att hitta en balans mellan att exempelvis ge hög service till kunderna och samtidigt tvingas ta hÀnsyn till höga kostnader för lagerhÄllning. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur Peak Performance hanterar denna balans mellan logistikkostnader, kapitalbindning, leveransservice och miljö. Tre av dessa delar Àr hÀmtade frÄn en modell av Lumsden (1998). Vi har dÀrefter modifierat modellen och tillfört den fjÀrde komponenten, miljö.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rÀtt att stÀlla krav pÄ att socialbidragstagare deltar i aktiveringsÄtgÀrder av olika slag i syfte att bli sjÀlvförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet pÄ tvÄ sÀtt. Det ena av dessa Àr att de som egentligen kan försörja sig sjÀlva trÀder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra Àr att de som inte Àr socialbidragstagare avskrÀcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstrÀnger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den hÀr uppsatsen Àr en ekonometrisk effektutvÀrdering av hur reformen har pÄverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hÄrda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha nÄgon effekt vare sig pÄ sannolikheten att lÀmna bidragstagandet eller pÄ sannolikheten att trÀda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt pÄverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag dÄ aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

HÀstar har transporterats lÀngre strÀckor i Ärhundraden, först med bÄt och tÄg och dÀrefter pÄ vÀg och med flyg. Antalet hÀstar som transporteras pÄ vÀg har ökat i takt med att antalet hÀsttÀvlingar har ökat. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ vad som kan göras för att förhindra och ÄtgÀrda de störningar som kan uppkomma i vÀtske- och saltbalansen i samband med transport genom bland annat utfodring och bra rutiner. I studien ingÄr Àven en presentation av gÀllande regler för transport av hÀst. Hur hÀsten ska transporteras Àr reglerat i djurskyddslagen (SJVFS 2000:133). Transporttiden fÄr högst vara Ätta timmar dÀrefter mÄste hÀsten vila.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att frÀmja jÀmstÀlldhet. I vilkenomfattning arbetet med jÀmstÀlldhet sker i förhÄllande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) Àr ocksÄ föremÄl för intresse i undersökningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades pÄ fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. TydligtframgÄr ocksÄ att det rÄder osÀkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gÄ till vÀga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra omrÄden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med detta arbete Àr att se hur remissinstanserna reagerade pÄ SOU 2004:121 Slag i luften vad gÀller könsmaktsförstÄelsen som förklaring till mÀns vÄld mot kvinnor. Bland de frÄgestÀllningar som undersöks i analysen av remissvaren med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys Àr: Vilka gemensamma Äsikter har remissinstansernas om könsmaktsförstÄelsen? Vad anser remissinstanserna om den strukturella förklaringen till mÀns vÄld mot kvinnor? Vilken typ av mÀn anser remissinstanserna det Àr som slÄr kvinnor? Vad anser remissinstanserna om utredningens utvÀrdering av Kvinnofridsuppdragen (1998) ur ett könsmaktsförstÄelseperspektiv? Vilken typ av feminism kan instanserna inordnas under? Finns det nÄgra samband mellan hur instanserna har svarat?Analysen visar att en klar majoritet av remissinstanserna inte godtar könsmaktsförstÄelsen av mÀns vÄld mot kvinnor som en ensamstÄende förklaringsmodell. DÀremot godtar de den strukturella könsmaktsförstÄelsen sÄ till vida att strukturen i samhÀllet, i denna kontext mÀns överordning och kvinnors underordning, som en av förklaringarna till mÀns vÄld mot kvinnor. Remissinstanserna anser att könsmaktsförstÄelsens strukturella perspektiv mÄste kombineras med andra förklaringar pÄ bland annat individnivÄ, i ett sÄ kallat ?allt- eller intet -perspektiv?.

År 1998 Ă€ndrades den svenska socialtjĂ€nstlagen vilket innebĂ€r att kommuner numera sjĂ€lva kan vĂ€lja att tillĂ€mpa striktare regler gentemot individer som uppbĂ€r socialbidrag. Syftet med denna undersökning Ă€r att pröva huruvida ett striktare förhĂ„llningssĂ€tt till utbetalning av ekonomiskt bistĂ„nd pĂ„verkar individers benĂ€genhet att trĂ€da in i socialbidragstagande.Resultatet tyder pĂ„ att hĂ„rdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare dĂ€r den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushĂ„ll med barn..

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.