SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Den här uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig själva och om tatueringskonsten, utifrån en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk är byggt kring Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrån begrepp tagna från Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj ?i?ek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen).Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan också att de, till skillnad från männen, sexualiseras kraftigt.

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

Problematisering: Det skönmålade begreppet coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur coaching och coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl coacher som medarbetare på ett av CityMails lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

Byggbranschen är ett verksamhetsområde som består av ett samarbete mellan flera olika discipliner. Varje byggprojekt har olika förutsättningar gällande tid, budget, resurser och kompetens. Oavsett typ, kräver byggprojekt en god samverkan mellan alla inblandade parter för ett framgångsrikt genomförande. En förutsättning för detta är att projektet har en bra samarbetsmetod mellan disciplinerna. En god utgångspunkt för att skapa en bra samarbetsmetod är genom att alla discipliner arbetar med en gemensam projektleverans som integrerar människor, system, affärsstrukturer och praxis.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek.

Sammanfattning:Syfte: Syftet var att studera hur lärare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med eleversläsförståelse. Detta syfte delas upp i tre olika frågeställningar:-­? I vad mån tar lärarna hänsyn till elever i läs- och skrivsvårigheter?-­? Hur beskriver lärarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gäller läsning?-­? Hur genomför lärarna arbetet med skrivna texter i klassen?Teori: I uppsatsen används tre olika teorier. Det är den sociokulturella lärandeteorin, fyraundervisningsmönster och RU-Modellen.Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)används i uppsatsen. Denna undersökning är gjord på en grundskola i Västra Sverige.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.

Lek är något som vi alla människor kan referera till och som ger oss många minnen. Det är något tolkningsbart, som säkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen är. Efter några somrar som praktikant på förskolor har jag länge velat undersöka hur denna lek är kopplad till utemiljön. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga forskning om hur utemiljön påverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att få en större förståelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom området för en framtida planering av den. Dessa mål har skapats utifrån två frågeställningar, som har följt mig genom arbetet. Frågeställningarna är; Hur påverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? Frågorna är grunden till kandidatexamensarbetet, där jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan återkopplats i praktiken.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.