Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

I vĂ„r uppsats har vi tagit del av sĂ„vĂ€l den befintliga lagtexten som Ă€ldre lagtext, vilket rör beskattningsrĂ€tten för nĂ€ringsbetingade andelar. Vi har granskat tillĂ€mpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhĂ€mtat praxis pĂ„ omrĂ„det samt lĂ€st förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrĂ„gat deras stĂ€llningstagande i frĂ„gan. Vi har Ă€ven redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom omrĂ„det, dĂ€ribland de tvĂ„ mest aktuella rĂ€ttsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt pĂ„ vĂ„r inhĂ€mtning av information frĂ„n gĂ€llande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanstĂ€llt, för att ge vĂ„ra lĂ€sare en djupare förstĂ„else inom Ă€mnet..

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna intrÀffa 2013, pÄ grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att fÄ en realistisk bild av frÄgestÀllningen genomfördes intervjuer och en enkÀtundersökning.Problematiken uppstod nÀr den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trÀdde i kraft den 2 maj 2011. DÄ infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stÀrka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen krÀver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem.Enligt Boverkets statistik gÀllande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstÄr en brist pÄ sÄdana framöver. Nuvarande antalet certifierade Àr cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 ? 8000, för att undvika ett byggstopp.

Denna rapport behandlar polisens fÀngselanvÀndning. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och poliser i yttre tjÀnsts Äsikter för att belysa dessa omrÄden. Vi har Àven granskat personalansvarsnÀmndens Ärsrapporter och konstaterat att mellan Ären 1998-2007 sÄ granskades endast fyra fall av felaktigt fÀngselbelÀggande. Ett felaktigt fÀngselanvÀndande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvÄng eller tjÀnstefel.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Uppsatsens syfte Àr att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sÄdana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att stÀlla fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestÄende av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmÀnhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt fÄr det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva dÄ de tvingar enheterna att utvÀrdera de egna behoven..

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostÀder trÀdde i kraft den 1 oktober 2006.I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka ÄtgÀrder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvÀndning. Vad hÀnder dÄ med Àldre hus, som har dÄligt isolerade vÀggar, tak, grund och i mÄnga fall Àven Àldre fönster som inte pÄ lÄnga vÀgar kommer upp i dagens energisparande krav.I Àldre hus Àr det frÀmst transmissionsförlusterna som stÄr för energiÄtgÄngen och i denna rapport görs berÀkningar för ett hus byggt 1959 i VÀxjö. I rapporten framgÄr det vad man tjÀnar pÄ att tillÀggsisolera och byta fönster samt hur mÄnga Är det tar innan man har tjÀnat in pÄ förbÀttringen av klimatskalet. Det ges Àven en inblick i vad man bör tÀnka pÄ om man tillÀggsisolerar med avseende pÄ kondensrisk inne i byggnadsdelarna..

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Den 1 januari 2001 trĂ€dde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL Ă€ven började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrĂ„n, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansĂ„gs vĂ€sentligt att ta upp i Ă„rsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren Ă€r insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjĂ€rde person i Sverige uppgett att de har lĂ„gt eller inget förtroende för att de insamlade medlen anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.ÅRL Ă€r en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sĂ„dant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens omrĂ„de, LYHS, (SFS 1998:531) av PatientsĂ€kerhetslagen (SFS 2010:659). I den Ă€ldre lagversionen var det endast hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som fick prova ut och tillhandahĂ„lla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, PatientsĂ€kerhetslagen, Ă€r ordet tillhandahĂ„lla borttaget. Ändringen och dĂ€rmed borttagningen av tillhandahĂ„llandet medför att det Ă€r fritt att tillhandahĂ„lla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda pĂ„ om Sveriges kontaktlinsoptiker har Ă€ndrat sitt sĂ€tt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trĂ€tt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gĂ€llande kontaktlinser enligt lagen.En enkĂ€t omfattande 13 frĂ„gor skapades i form av en webbaserad enkĂ€t med hjĂ€lp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frĂ„gor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagĂ€ndringen 1 januari 2011 trĂ€dde i kraft.