Sökresultat:
1631 Uppsatser om LSS (Lagen om särskilt stöd) - Sida 36 av 109
FörfrÄgningsunderlaget : En snÄrig djungel eller en frÄga om tydlighet och precisering?
Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.
ARBETSTERAPEUTERS BEARBETNING AV SORG
Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r
personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett
multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r
arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa
patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.
Den offentliga upphandlingens pÄverkan pÄ entreprenörer : En studie av smÄ och medelstora byggentreprenörer
Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public ProcureÂment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bilÂlion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore imÂportant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.
SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och
behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men
tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n
sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser
av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.
Regleringen av snabblÄn mot bakgrund av klassiska krediter
Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya
företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till
klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande
regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna
frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller
smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ
kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ
information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i
skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen.
Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan
behöva göra..
HyresrÀtten vid bodelning : Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett vÀrde vid bodelning?
Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..
HÀvning ? saklig grund för avsked? : En studie av hur avtalslagens ogiltighetsgrunder förhÄller sig till lagen om anstÀllningsskydd
För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.
HĂ„ller PPP i Ăstersjöns handelsomrĂ„de?
Ăstersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de lĂ€nder som angrĂ€nsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att faststĂ€lla deras vĂ€xelkurs har mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nt sig av olika myntfot sĂ„som till exempel guldmyntfoten dĂ€r valutans vĂ€rde bestĂ€mdes utifrĂ„n vĂ€rdet pĂ„ motsvarande mĂ€ngd guld vilket innebĂ€r att vĂ€xelkurserna var fasta. UtifrĂ„n guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft Ă€ven i andra lĂ€nder vilket innebĂ€r att en vara ska kunna köpas för samma mĂ€ngd av valutan oavsett om det Ă€r inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gĂ„nger, bĂ„de för kort och lĂ„ng sikt, med fĂ„talet lĂ€nder till ett större antal.Denna studie anvĂ€nder sig av teoriernas grundidĂ© och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form hĂ„ller för Ăstersjöns handelsomrĂ„de.
Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet
Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt
material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har
data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms
(SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85
individer.
Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?
Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.
AktiemarknadsnÀmnden som myndighetsutövare : En studie av nÀmndens sammansÀttning och vÀrdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag
Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.
Att g?ra r?tt fr?n b?rjan
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd.
Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus.
R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns
negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden
utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika
omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
Klimatf?r?ndringar och h?lsa : Sjuksk?terskans ansvar i en global utmaning: En litteratur?versikt
Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.
Den personliga integriteten pÄ Internet: rÀcker lagstiftningen till?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.