År 1994 faststĂ€lldes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förĂ€ndrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar pĂ„ boenden för personer med funktionsnedsĂ€ttningar. FrĂ„n att personalen haft en mer vĂ„rdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar ocksĂ„ att ett större krav skulle stĂ€llas pĂ„ personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rĂ€tt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar vĂ€sentlig kunskap ska fĂ„ denna genom utbildning.Även om förĂ€ndringar har genomförts inom dessa verksamheter, gĂ„r det att idag se att utvecklingen inte skett sĂ„ snabbt som den borde ha gjort.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Detta arbete har visat hur det rÀttsligt oklara produktansvarsomrÄdet ökat i aktualitet och utvecklats frÄn praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt pÄverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen Àr uppbyggd och förhÄller sig till övrig köp- och skadestÄndsrÀttslig lagstiftning. Produktansvar innebÀr ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller sÀkerhetsbrister och skall inte förvÀxlas med felansvaret inom köprÀtten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en sÀkerhetsbrist orsakar pÄ annan person eller egendom. I förhÄllande till sedvanligt fel- och skadestÄndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svÄrigheter och sÀrdrag, som tidigare lett till ett oklart rÀttslÀge.

Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

I den hÀr rapporten beskriver vi utifrÄn litteratur och intervjuer vÄldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plÄgar henne. Vi redovisar Àven den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke pÄ vÄrt framtida yrke dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta mÄnga fall av vÄld i nÀra relation, sÄ var valet av Àmne tÀmligen lÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tvÄ personer som Àr vÀl insatta i Àmnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framÄt till förmÄn för utsatta kvinnor.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen Àr att konkurrensutsÀtta marknader och förhindra att skattemedel anvÀnds pÄ ett otillbörligt sÀtt. En konsekvens av lagen Àr att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lÀgga stor vikt vid priset och kostnader istÀllet för att vÀga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen pÄverkar kvaliteten pÄ de tjÀnster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Jag har i min uppsats kunnat konstatera att kapitalförsÀkringar och kapitalpensionsförsÀkringar Àr tvÄ mycket anvÀndbara konstruktioner om man vill komma förbi vissa lagar eller utnyttja vissa luckor i systemet. Inledningsvis har jag granskat försÀkringarna som sÄdana, vad det innebÀr att inneha en försÀkring skattemÀssigt och jÀmfört dom med varandra och jag jÀmför Àven kort med IPS. Jag har likasÄ tittat pÄ hur de uppkommit och vilka nya konstruktioner som hÄller pÄ att skapas.Den stora frÄgan i analysdelen av uppsatsen kretsar kring Àr varför lagstiftaren inte gör nÄgot Ät de konstruktioner som skapas av bolag som sÀljer försÀkringslösningar med syfte för att komma förbi lagar och regler eller fylla ut de luckor som finns. Olika försÀkringslösningar skrÀddarsys för kunden och för de behov man tycks kunna se marknaden behöva för att t.ex. slippa betala förmögenhetsskatt eller slippa anmÀla insiderinnehav av aktier.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med LuleÄ Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av LuleÄ Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utstrÀckning anskaffning sker mot upprÀttade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett vÀrde för köptroheten i LuleÄ Kommun helÄret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som pÄverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.