Sarbanes-Oxley Act
ett ökat förtroende för revisorer?
Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhållande till företagen har börjat ifrågasättas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets räkenskaper för intressentens räkning utan det ingår även i revisorns roll att ge viss rådgivning. Denna rådgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rådgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra på byråns rådgivning. Detta är det så kallade självgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet är egenintressehotet vilket innebär att revisorn ser rådgivningen som så ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rådgivningsuppdragen hos revisionsklienten. USA har, som svar på den senaste tidens skandaler, infört en ny lagstiftning, Sarbanes-Oxley Act, som bland annat i ett stycke förbjuder en stor del av den rådgivning som revisorer utför till revisionklienterna. Lagen infördes 2002 och syftet med lagen var att förstärka revisorernas oberoende för att på så sätt öka intressenternas förtroende för branschen. I Sverige infördes aldrig något direkt förbud mot rådgivning till revisionsklienten utan istället infördes en ny revisorslag som säger att revisorn inför varje uppdrag är skyldig att pröva sitt eget oberoende enligt en viss analysmodell. Om revisorn då kom fram till att det förelåg ett hot mot oberoendet så var han tvungen att avsäga sig uppdraget. Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vilka konsekvenser ett införande av Sarbanes-Oxley Act i Sverige skulle få och om det skulle påverka förtroendet för revisorerna. Studien bygger på en fallstudie där fem revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudierna visar revisorerna inte trodde att Sarbanes-Oxley Act skulle innebära ett större förtroende för revisorerna snarare tvärtom och detta berodde på att den rådgivning som skulle förbjudas i och med ett införande skulle leda till revisorernas kompetens skulle försämras så dramatiskt att detta skulle påverka intressenternas förtroende negativt och då de ansåg att deras oberoende inte skulle påverkas något nämnvärt av ett införande kunde inte det överväga de negativa effekterna på förtroendet ett införande av Sarbanes-Oxley Act i Sverige skulle ha.