I dagens företagsklimat har kraven på produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. Förändringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen måste säkerställa ständig och hållbar utveckling av produktionen. Idag är ett vanligt förändringsinitiativ Lean, vilket är ett begrepp som innehåller både filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förändringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i många fall inte av att upprätthålla utvecklingen. För att lyckas med förändringar verkar det alltså krävas något mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste åren har LKAB satsat på ett antal förändringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nå de uppsatta målen enligt den framtagna strategin.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKAB´s utbildningsenhet främja kompetensutveckling. Studien baseras främst på djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess är viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se närmare på guppens ledning, mål, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer har vi förklarat det aktuella läget. Därav framgår att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de ständigt kommer in i en återvändsgränd.

Tuolluvaara gruva och samhälle ligger beläget cirka fyra kilometer öster om Kiruna centralort. Gruvverksamheten i Tuolluvaara startade samtidigt som brytningen i LKAB:s gruva i Kiirunavaara. Denna undersökning är en jämförande studie av tre gruvorter i Malmfälten, Nautanen, Kiruna och Tuolluvaara. Huvudsyftet med studien, är att undersöka de tre orterna mellan 1900-1930 för att kunna utröna om utvecklingen i gruvverksamheten och samhället i Tuolluvaara var sämre än i de bägge andra. Vidare syftar undersökningen till att belysa om det var skillnader i boende- och arbetsförhållanden på de tre orterna.

Denna uppsats behandlar ämnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. Utgångspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat säger att investeringsprojekt ofta får ett sämre utfall i verkligen än vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur väl det verkliga utfallet av investeringen stämmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Den stora efterfrågan på järnmalm i världen har lett till att LKAB inrättat ?LKAB 37? som är ett projekt med målsättning att öka produktionen med 35 %, vilket innebär 37 Mton färdiga järnmalmsprodukter per år. För att uppnå målet har LKAB startat upp Gruvberget som är en av tre planerade dagbrottsgruvor i Svappavaaraområdet. Produktionen i Gruvberget kom igång under 2010 och drivs av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg & Betong. I dagsläget är gruvans livslängd uppskattad till år 2016 och planen är att bryta 2 Mton magnetitmalm per år.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvär. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgår från QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkätmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anställda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå. En signifikantskillnad påvisades där gruppen LKAB - anställda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsägbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Två egentliga orsaker ligger till grund för rapporten, införandet av friktionsbultar som förstärkningsmetod i LKAB:s gruvor samt det faktum att en beredskap mot smällberg och svårare seismiska händelser idag saknas. Behoven antas dessutom öka i takt med att brytningsdjupet ökar. Rapporten beskriver två typer av tester gjorda på olika typer av bergbultar. Den ena typen av test utfördes i laboratoriemiljö under mer kontrollerade former och det andra under verkliga förhållanden i LKAB:s gruva i Kiruna. I laboratorietesterna har bultar gjutits in i betongblock och sedan utsatts för skjuv- respektive dragbelastning, för att en grundläggande förståelse för hur bultarna under sådana omständigheter beter sig jämfört med Kirunabulten.

Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevärt. Tidigare ansågs att tillgängliga alternativ för företagsledningen var att välja mellan hög kvalitet och låga kostnader. Kvalitet är i själva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och är beredd att betala för samt till att bättra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlägga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbättringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer då kvalitetsnivån ej är den avsedda. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlägga och ge exempel på kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion Förädla.

Det här examensarbetet är skriven som en markteknisk undersökningsrapport. Det är utförtvia Sweco geoteknik i Luleå på uppdrag av LKAB i Kiruna. De geotekniska undersökningarsom är utförda och presenteras i den här rapporten kommer LKAB i sin tur att använda somoffertunderlag för en totalentreprenad eller markentreprenad av uppförandet av ett nyttställverk på deras gruvområde i Kiruna.En geoteknisk undersökning går ut på att i fält på den aktuella platsen genomföra olika slagssonderingar och provtagningar för att kunna mäta relevanta jordparametrar för den planeradekonstruktionen. Den datan som samlas in i fält tolkas sedan av en geotekniker och presenteraspå ett lämpligt sätt, oftast både grafiskt och i textformat. I det här arbetet finns däremot helaarbetsgången med planering av undersökningarna och inte bara de presenterade resultaten.Det praktiska fältarbetet med borrningar har utförts av två fältgeotekniker på Sweco, dem harsedan överlämnat undersökningsresultaten till mig i pappersformat samt digitalt förbehandling och beräkningar för att till sist presenteras i den här rapporten.

LKAB är en mineralkoncern och producent av högförädlade järnmalmprodukter till stålindustrin. Järnmalmen från underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget transporteras upp till malmförädlingsverken ovan jord. Där omvandlas råmalmen i sovrings-, anriknings- och kulsinterverket till bland annat pellets som är huvudprodukten. Pellets används för råjärnsframställning i masugnar och direktreduktionsugnar och de tillverkas i kulsinterverken. De framställs genom att sligen från anrikningsverket blandas med bindemedel samt tillsatsämnen och rullas sedan till kulor.

LKAB arbetar med att komplettera de befintliga underjordsfyndigheterna i Kiruna och Malmberget med flera mindre dagbrottsfyndigheter. Detta arbete består av en lång kedja av aktiviteter från prospektering till att slutligen integrera de nya materialen i produktionsflödet. En viktig del i denna kedja är att undersöka och bedöma materialens mineraltekniska och metallurgiska egenskaper samt vilken effekt materialen har på process och produkt. Detta arbete kan bedrivas i olika skalor från mikrostudier via laboratorie- och pilotskala till försök i verk. Normalt är att det initialt finns mycket små mängder av ett visst material, kanske endast några enstaka kilogram från borrkärnor, som finns tillgängliga för analys.

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Bilindustrin är i ständig förändring gällande bland annat design och materialval. Stålet har sedan tidigt 1900-tal varit den enskilt största beståndsdelen i en bil, både procentuellt och viktmässigt. Konsumenter efterfrågar mer bränsleeffektiva bilar för att minska den globala energikonsumtionen, detta leder till att biltillverkare vill göra lättare men fortfarande säkra bilar. I och med detta fokuserar studien till största del på hur framtida stålintensiteten inom bilindustrin kan karaktäriseras, samt vilka faktorer som kommer påverka den framtida stålanvändningen. Studien kommer även att svara på hur den framtida stålintensiteten gällande bilindustrin kommer att ha för påverkan på LKAB:s kundportfölj.

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills är det enbart LKAB:s egna områden som drabbats, men inom loppet av några år kommer också infrastruktur och bostäder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande järnvägen måste ersättas 2012. Den nya järnvägen kommer att gå i en sträckning väster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriområde. Passagen förbi LKAB:s industriområde innebär att en kompromiss mellan järnvägens och LKAB:s intressen måste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för järnvägens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena är tunnelalternativet Kv125.