Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Dagens samhälle strävar efter allt fler miljövänliga lösningar på energiförsörjning. Alla letar efter nya miljövänliga energikällor, men detta arbete går långsamt framåt samtidigt som behovet av energi ständigt ökar. Det är därför viktigt att man vidareutvecklar de miljövänliga lösningar som redan finns, så att de i så stor grad som möjligt täcker det ständigt ökade behovet. Fjärrvärme är ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ som täcker en stor del av det behov av värme och varmvatten som finns inom både bostäder och industrier. Fjärrvärme har funnits i Sverige sen slutet på fyrtiotalet och har sedan dess vuxit, och täcker idag cirka 40 % av värmemarknaden i Sverige. Vi har i detta projekt studerat de system som idag används för övervakning och styrning av fjärrvärmenät. Vi har även satt oss in i hur det stora Absinthe-projektet ska göra energiproduktionen mer effektiv. Vår rapport är en del av forskningsprojektet Absinthe vars grundidé är att med hjälp av agentteknologi förbättra kontroll och övervakning av fjärrvärmenät. Vi har studerat de möjliga användarna av Absinthe-systemet, och utifrån deras behov och Absinthe-projektets grundtankar utvecklat ett användargränssnitt..

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft.

Bakgrund och problem: I en global ekonomi som står inför stora förändringar, därkonjunkturen fluktuerar och tillväxten avtar, är utveckling och förändringar avverksamheter mer aktuellt än på länge. En del av de förändringar som sker är inom detinterorganisatoriska området där nya insikter om samverkan växer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fått allt större betydelse och är en tydlig trend blandkommuner när det handlar om att på ett allt effektivare sätt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samägda bolag kan många gånger skapa problem med att hitta rätt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket påverkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina åtaganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dålig målkongruens.

Under HT08 och VT09 har vi under vårt examensarbete tagit fram en ny mekanisk produkt. Det är ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det är ett enkelt och billigt system, och det kommer att underlätta för personalen på sjukhusen runt om i landet. Då produkten gör det lättare för personalen att kontrollera sängen, samt att det nu räcker med en person som utför arbetet med att knuffa sängen..

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. Kännetecknande för alla är att de har ett annat mål än att tjäna in vinst till ägare. Vinstmotiv måste ändå finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hårda? och ?mjuka? styrsystem.

Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas.

By identifying effects that a buyout-firm has on management control systems in its portfolio companies, the aim of this thesis is to explain how such effects differs between the companies and finally to explain why the effects differs even though the companies are owned by the same buyout-firm. The study is conducted as a qualitative case study based on interviews with representatives from the studied buyout-firm and three of its portfolio companies.By analyzing the empirical findings with frameworks and theories within management control systems and value creation, we cannot only identify effects that are common for all portfolio companies but we can also observe differences between the portfolio companies.The identified effects that are common for all portfolio companies are: increased internal reporting burden, increased perceived risk of getting laid off among managers and co-workers and replacement of the board immediately after acquisition.The effects that are observed only for two portfolio companies are: increased focus on short-term planning, higher financial targets, replacement of company management upon acquisition and moving of decision authorities to higher organizational levels. Differences are observed although the portfolio companies are owned by the same buyout-firm due to: differences in management and co-workers equity stake in the portfolio companies, differences in business complexity and differences in planned exit-horizon..