New Public Management
förekomst och effekter inom hälso- och sjukvårdsorganisation
New Public ManagementFinancial controlHealth care organizationsNew Public ManagementEkonomistyrningHälso- och sjukvårdsorganisation
Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat.