I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.

This thesis describes and examines a new line of business, CleanTech. CleanTech comprises a wide range of different types of companies and is not yet well defined. In this thesis only the Swedish market is considered, and a variety of players on the market are included to give the most extensive picture of the current situation. Recent research shows that a gap has arisen between governmental financing and private equity-investments in CleanTech-companies. This gap occurs mainly in companies in expansive phases and causes problems both for the companies and for the line of business as a whole. To investigate this gap the Swedish CleanTech-business is described in terms of earlier and existing financing, age and size of the companies and their turnover and profit.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes pÄ företag i branschen för metallvarutillverkning inom NorrbottenslÀn genom telefonenkÀter och rÀkenskapsanalys.

Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering pÄ den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssÀttet pÄverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken pÄverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie dÀr vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som Àr relevant för uppsatsen. Vi ger ocksÄ rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker pÄ den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssÀtt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men ocksÄ i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Ett företags vÀrdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgÄng avgörs i hög grad av kvalitén pÄ de beslut som fattas med avseende pÄ de vÀrdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansÀttningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansÀttning och mest kÀnd Àr Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets vÀrde.

Denna kandidatuppsats undersöker finansieringsprocessen för besöksattraktioner i turismindustrin. Studiens syfte Àr att beskriva hur större besöksattraktioner sökt olika vÀgar för att finansiera uppstarten av sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att se hur företagen i den inledande processen arbetat med affÀrsutveckling samt om och hur det pÄverkat möjligheten att realisera projektet. Uppsatsen ger kunskap i hur olika finansieringsalternativ kan se ut, samt vilken roll affÀrsutvecklingen har för att attrahera finansiering till besöksattraktionen. För att besvara de framtagna frÄgestÀllningarna för studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem svenska etablerade besöksattraktioner.

En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergÄtt flera stora förÀndringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det Àr bara en frÄga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsomrÄde sÄ att de inom systemet för finansiering fÄr bÀst verkan.

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Det har skett ovanligt mÄnga arenabyggen i Sverige under den senaste tioÄrsperioden dÄ kraven frÄn elitklubbarna blivit allt högre pÄ arenornas utformning, standard och sÀkerhet. DÄ det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige Àr det ett intressant Àmne att titta nÀrmare pÄ hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det Àr som investerar i arenor.VÄr uppsats har valt att fokusera pÄ tvÄ aktuella projekt i StockholmsomrÄdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frÄgorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de pÄverkar finansieringen. FrÄgan besvaras med hjÀlp av tillgÀnglig information om projekten samt med hjÀlp av genomförda intervjuer med aktörer som Àr inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det frÀmst finns tvÄ olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller pÄverkar finansieringen pÄ olika sÀtt. De tvÄ olika rollerna bestÄr av dels en mer lÄngsiktig roll som inte enbart gÄr in i projektet av ekonomiska skÀl, och dels en roll som förvisso kan se lÄngsiktigt pÄ projektet, men som Àven ser mer till det ekonomiska resultatet.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Inledning: Hörapparatsutprovning Àr en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselomrÄdet har dock pÄtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivÄn hos hörselvÄrdpersonal inom Europa samt att tillhandahÄllen hörselvÄrd i vissa fall Àr bristande.Syfte: Att jÀmföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska lÀnder. Fokus ligger pÄ att belysa vilka yrkesgrupper som Àr involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivÄ dessa har. Utöver detta kommer lÀndernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan lÀnderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jÀmförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter trÀffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade lÀnderna samt vad hörapparaterna dÀr kostar patienterna.