Denna studie Àr av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar pÄ tre typer av respondenter, vilka Àr representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjÀlp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram Àr uppdelad i tvÄ sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrÄn generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen Àmnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom omrÄdet. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att Äter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhÄllande av kapital..

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka vilka motiv, pÄverkande faktorer och synsÀtt smÄ IT-företag har nÀr de vÀljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet för att identifiera vilka motiv och pÄverkande faktorer som kan förekomma och utifrÄn dessa byggt upp grunden för vÄr studie. Kapitaltillskott Àr det som naturligt kÀnns som det mest primÀra motivet, vilket Àven vÄr studie har visat men det finns ÀndÄ en önskan om annan vÀrdetillförsel i form av affÀrskompetens, nÀtverk och kontakter. Dessa önskemÄl har dock inte varit nÄgra huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundÀra motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affÀrskompetens samt nÀtverk och kontakter blir i sin tur pÄverkade av ett antal faktorer sÄsom företagets och produktens livscykelfas, Àgande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare Àr syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhÄller sig till varandra. Detta Àr viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsÀttningsskapandet i samhÀllet, och finansieringsvalet och anvÀndandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhÄlla en djupare förstÄelse har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt valts dÀr sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten Àr följande, (1) SME företag anvÀnder mestadels Äterinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar frÄn utomstÄende finansiella institutioner. Vidare, (2) anvÀndes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskÀlla.

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av smĂ„ nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag Ă€r avgörande för deras överlevnad och framför allt Ă€r det smĂ„ nystartade företag som gĂ„r i konkurs pĂ„ grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhĂ€llsproblem dĂ„ entreprenörskap driver samhĂ€llsutvecklingen framĂ„t. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrĂ„n Ă€garinsĂ€ttningar, Ă€r banklĂ„n. (Ernst & Young, 2012).

I conducted this examinasions work because I want to find out how loan to farmes are working and more specific towards younger farmers. What you have to think about before you go to the bank and what the banks are thinking about lending money to farmers. This work is based on an investment plan propasal for 20 000 laying hens on a farm in the Kalmar area. The investment plan propasals have two diffrent alternetives, one farm on 25 hectares and one on 50 hectares. I have chosen this becouse I wanted to study how the diffrent sizes of farms are changing the banks thoughts about lending money. These investment plan propasals have included four banks with questionnaire and deep interview.

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping anvÀnds i smÄ företag. VÄrt huvudsyfte för denna studie Àr att öka förstÄelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begrÀnsat studien till företag i VÀsterbottens LÀn samt, inom turismsektorn frÀmst av ett egenintresse för omrÄdet och dÀrför att vi utgÄtt ifrÄn att bootstrapping Àr vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv dÄ vi helt utgÄtt ifrÄn deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnÄ en ökad förstÄelse för anvÀndandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestÄende av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nÄ en djupare bild av företagarnas erfarenheter och Äsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nÀtverk och finansiell bootstrapping dÄ vi anser dessa tre begrepp tÀtt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping anvÀnds av företag ? med en abduktiv forskaransats.

En affÀrsplan Àr ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affÀrsidé, mÄl, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rÄdgivning till entreprenörer föresprÄkar att affÀrsplanen upprÀttas för att öka företagets möjligheter till framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur affÀrsplanen i dagslÀget anvÀnds av smÄföretag och dess externa intressenter, samt jÀmföra resultatet med rÄdgivning och tidigare forskning inom omrÄdet. Enligt teorin Àr affÀrsplanen av stor betydelse bÄde internt och externt. Internt kan affÀrsplanen till exempel verka som styrmedel och utvÀrderingsinstrument samt vid utvÀrdering av affÀrsidén.

En affÀrsplan Àr ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affÀrsidé, mÄl, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rÄdgivning till entreprenörer föresprÄkar att affÀrsplanen upprÀttas för att öka företagets möjligheter till framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur affÀrsplanen i dagslÀget anvÀnds av smÄföretag och dess externa intressenter, samt jÀmföra resultatet med rÄdgivning och tidigare forskning inom omrÄdet. Enligt teorin Àr affÀrsplanen av stor betydelse bÄde internt och externt. Internt kan affÀrsplanen till exempel verka som styrmedel och utvÀrderingsinstrument samt vid utvÀrdering av affÀrsidén.

Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyafinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag Àr stÀndigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest anvÀnda finanseringsalternativethar i större utstrÀckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har vÀxt de senaste Ären och fastighetsbolagen stÄr idag för tvÄtredjedelar av de totala preferensaktierna pÄ Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som stÀller striktarekapitaltÀckningskrav för bankerna.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner Àr ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige pÄ samma sÀtt som i en del andra lÀnder. Intresset för leasing Àr svagt i Sverige varpÄ det Àr av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om varför leasing inte anvÀnds av lantbrukare i större utstrÀckning. Arbetet Àr uppbyggt pÄ tvÄ delar, en teoretisk referensram dÀr relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del dÀr resultatet frÄn berÀkningar gÀllande leasing och finansiering av banklÄn presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.