MÄnga smÄföretag upplever idag problem med att erhÄlla lÄngsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebÀr att smÄföretag inte förlitar sig pÄ dessa lÄngsiktiga externa finansieringar frÄn kreditgivare och/eller nya Àgare för att erhÄlla resurser, utan finansieringen av resurserna sker pÄ alternativa sÀtt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för smÄföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i vÀldigt stor utstrÀckning bland smÄföretag och det finns en bred variation av metoder att anvÀnda sig av. PÄ grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för smÄföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som pÄverkar besluten gÀllande detta, vilket kan hjÀlpa smÄföretag att fatta mer vÀlgrundade beslut.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

VÄrt syfte Àr att utreda huruvida de tvÄ revisionsbyrÄerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgÄendet. För att utreda detta inriktar vi oss pÄ tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. TvÄ stora omrÄden dÀr synergieffekter kan uppkomma Àr inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma Àr det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det Àven uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

I och med framvÀxten av samhÀllsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats pÄden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjÀna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervÀrde för samhÀllet. SamhÀllsentreprenörerna i Sverige stÄr dock framför ett problem,att pÄ ett hÄllbart sÀtt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlÀgga hur finansieringen av svenska samhÀllsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhÀllsentreprenör?.

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Syftet med detta arbete Àr att kontrollera om det gÄr att lÄna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion Àven om det inte finns en gÄrd bakom som det finns mark pÄ. Anledningen till det Àr att jag tror att man blir en bÀttre producent om man specialiserar sig och inte hÄller pÄ med allting. Det Àr ocksÄ mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad. Jag har sammanstÀllt ett ental frÄgor för att ha nÄgot och diskutera utifrÄn. Sedan har jag besökt nÄgra banker och diskuterat Àmnet. Arbetet utgÄr helt ifrÄn vad som framkom under mötena.

Finansiering Àr nÄgot alla företag gör, smÄ som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. DÄ det finns mÄnga olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strÀvan efter att öka företagsvÀrdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sÀgs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Bakgrund: Denna uppsats Àr en hÀlsoekonomisk utvÀrdering och utförs pÄ uppdrag av Landstinget Kronoberg som övervÀger att införa ny metod för att förebygga ohÀlsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebÀr att patienter fÄr alkoholrÄdgivande samtal nÀr de besöker primÀrvÄrden, vilket pÄvisats resultera i positiva hÀlsoeffekter. För att möjliggöra ett sÄdant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hÀlsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mÀta hÀlsoekonomiska effekter i sjukvÄrden nÀr alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrÄdgivande samtal i primÀrvÄrden. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrÄdgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hÀlsoekonomiska analysmodellen kostnadsintÀktsanalysen anvÀnts. Den empiriska datan har hÀmtats ifrÄn dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hÀlsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrÄdgivande samtal i primÀrvÄrden inte Àr lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvÄrdsperspektiv.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar Àr frÄgor som allmÀnheten allt mer stÀller som krav pÄ företagen. Enligt undersökningar sÄ visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrÄgor skadar allmÀnhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt sÄ visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill Àven undersöka hur aktörer inom finansbranschen gÄr tillvÀga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hÄllbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig pÄ respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som stÀlls pÄ företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det Àr genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och vÀrderingar.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmÀrksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgrÀnsat oss till omrÄdet grisproduktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att fÄ fram vilka dessa nyckeltal Àr har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att fÄ en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen Àr vid kreditbedömning har vi anvÀnt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fÄtt ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrÄn nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanrÀknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnÀringen. Det nyckeltal inom smÄgrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smÄgrisar/ Ärssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick nÀst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var TillvÀxt, g/dag och MJ per kg tillvÀxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick nÀst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare Àn andra nÀr det gÀller dess relevans att undersöka nyckeltalet nÀrmare vid en kreditbedömning.