Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen.För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån.

AbstractCitatet, "Du är duktig på att skriva precis som din bror" är hämtat från en skrivbok där läraren kommenterat en elevs skrivläxa. Den här studien behandlar lärares reflektioner kring syskonskarans prägling i skolmiljön.Syftet är att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjämförelser görs i skolmiljö. Utifrån vår valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrågor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.Vårt resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att lärarna i arbetslagen menar att deras syn på elever kan förändras utifrån erhållen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vårt diskussionskapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: Syskonjämförelser, arbetslaget, lärarperspektiv, bemötande, information.

Vi har gjort en studie kring läsning och skrivande som mestadels har inriktats på barns tankar kring skriftspråkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med läs- och skrivsvårigheter har för tankar kring meningen med att vara läs- och skrivkunnig. Huvudfrågorna har kretsat kring varför man bör kunna läsa och skriva, samt hur man ska gå till väga när man läser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade läs- och skrivsvårigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i årskurs två.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin?s autobiography.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm.Hög tillförlitlighet är en viktig faktor inom flygburna system. Det innebär att diverse stråltester tillämpas på elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det är viktigt att försäkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.Målsättningen med examensarbetet är att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, från en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebär följande:?Läsa/skriva till DRAM?Lagra data på moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna läsa och skriva till testminnet, lagra data på moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning på en förskola med inriktning på tidig läs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftspråksutvecklingen hos de yngsta barnen, i åldern ett till tre år. Dessutom varmålet att undersöka om det är möjligt för ett barn att lära sig läsa och skriva så tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att påbörja skriftspråksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed två pedagoger på förskolan. Studien visar på hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftspråklighet och att deras sätt skiljer sig en del från det som aktuell forskningrekommenderar.

I Sverige har en diskussion växt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rätt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror på gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvärksbesvär. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, främja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvär inom det muskuloskeletala systemet. I Norge får numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige är läkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning på en förskola med inriktning på tidig läs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftspråksutvecklingen hos de yngsta barnen, i åldern ett till tre år. Dessutom varmålet att undersöka om det är möjligt för ett barn att lära sig läsa och skriva så tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att påbörja skriftspråksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed två pedagoger på förskolan. Studien visar på hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftspråklighet och att deras sätt skiljer sig en del från det som aktuell forskningrekommenderar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och i vilken utsträckning låg- och mellanstadielärare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att få reda på vad som sagts om ämnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att läsa aktuell forskning på området. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma låg- och mellanstadielärare i kvalitativa öppna intervjuer där mina huvudfrågeställningar var: Hur används skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras färdigt läromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna har en positiv bild av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sättet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara högläsning där läraren eller eleverna läser högt för varandra eller egen tyst läsning.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.