Dagens polisverksamhet har en spännvidd som få andra yrkesområden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjälpa och ställa till rätta kompletteras ständigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förändras. Avancerad teknisk utrustning kommer till användning. Yrkesutbildningen anpassas därefter.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjälp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar på elevers skrivutveckling, användning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nämner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som använts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, där utgångspunkten är en skönlitterär bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fått instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna få en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Byggbranschen är i förändring och sättet att bygga utvecklas ständigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dålig på att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. Något måste göras för att snabba på utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar därför till att ta reda på mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbättra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda på vad som finns idag när det gäller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen på tekniken. Kan man använda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det någon som börjat inom byggbranschen? Går det att börja använda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda på vad som finns började arbetet med att söka information på internet.

Målet med det här examensarbetet är att skapa positiv konst som ska hjälpa människor att börja tänka och känna sig mer positiva. För att ta reda på vad som upplevs som positivt i färg, form och motiv utfördes en undersökning på målgruppen. Målgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 år, då de enligt rapporter är den grupp i samhället som mår sämst. I undersökningen fick flickorna titta på 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var målade med olika positiva inslag i både färg, form och motiv, medan 1 tavla var målad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nästa moment fick de själva skapa någonting med inspiration utav en tavla som de själva valt.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA 136Vårterminen 2015Handledare: Charlotta Olvegård.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text.Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

MobisleApps utvecklar och underhåller en applikation för mobila enheter så som iPhone och Android som heter MobisleNotes. Denna applikation ger användaren möjlighet att skriva anteckningar i mobilen och synkronisera dessa till en extern server. MobisleApps vill erbjuda ytterligare möjligheter för användarna att skriva anteckningarna och har bestämt sig för göra detta med hjälp av en webbläsare och ett gränssnitt mot den externa servern.Detta examensarbete syftar till att ta fram ett sådant webbgränssnitt och att undersöka om detgår att använda något ur de nya standarderna för Hyper Text Markup Language (HTML) och Cascading Style Sheets (CSS).Genom att utveckla ett webbgränssnitt som ger användaren möjlighet att logga in, skapa, ändra och ta bort anteckningar som synkroniseras till telefonen via en extern server har jag uppfyllt de krav som ställdes.Slutsatsen av rapporten är att det är möjligt att använda en del nya HTML5 och CSS3 funktionalitet och egenskaper. Detta om det görs för att förstärka webbgränssnittets funktionalitet och utseende medan man inte förlitar sig på att alla användare kommer att ha en uppdaterad webbläsare. Annars är risken stor att man stänger ute användare som inte kan ellervet hur man uppdaterar sin webbläsare..

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten.

Programmeringsspråk har oftast ett typsystem och kan välja att använda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska språk utför typkontroller innan körtillfället och kan då ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska språk gör däremot dessa kontroller under körtillfället och om ett dåligt beteende upptäcks avbryts programmet.Eftersom kontrollerna görs under körtillfället skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska språk. Ett dynamiskt språk kan vara mer flexibelt än ett statiskt språk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut går det att skriva program på ett mer koncist sätt. I statiska språk tvingas oftast användaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.Typhärledning är processen att härleda typer för uttryck.

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav..

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt.

Detta är en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers läs- och skrivinlärning.De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur lär sig döva barn att läsa och skriva? & Hur går man som pedagog till väga för att undervisa döva barn i läs- och skrivinlärning?Studiens litteraturgenomgång tar upp definitioner, döva och teckenspråkets historia samt läroplanernas och kursplanernas mål för de döva eleverna. I detta avsnitt finns också en genomgång av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lär sig läsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berättar informanterna om hur de upplever att de lär sina döva elever att läsa och på så vis får studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva går till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom området. Det finns ingen utarbetad metod för läs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna får lära sig läsa med hjälp av ordbilder. Svenska är som betydelselösa krumelurer för eleverna.