AbstractSyftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

Syftet med min undersökning är att studera vilken påverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill säga huruvida texterna förändras efter kamratrespons eller inte. Jag har också undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. Frågeställningarna har besvarats genom två datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever på gymnasieskolan och textanalyser på tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess påverkan på elevers texter är inte särskilt omfattande.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

In this essay I analyse three of my own texts included in an unpublished collection entitled till Narcissus' minne. Genres are discussed and a detailed study of how the writing process has progressed is done. The essay does not follow any specific literary or scholarly method of analysis, but to some extent the sphere of interpretation is explored. By associative interpretation the special logic of dreaming, the activity of the unconsciousness and the expansive accessibility of the memories, which characterize the texts, is traced. These structural features open a link to the way of psychoanalytical interpretation, but the essay does not strive for a complete account.

För att återknyta till de problem jag hade när jag läste Auster för första gången utan att veta vad metafiktion är, har jag i denna uppsats till en början förklarat vad metafiktion är, för att sedan gå över till att undersöka hur en författare använder sig av metafiktion i sitt skrivande.Jag har konstaterat att undersökningar om metafiktion har gjorts tidigare men inte på Orakelnatten och därför har jag valt att utföra en sådan undersökning. Det problem som jag formulerade i början har besvarats. Jag har skapat en förståelse för vad metafiktion är för något och hur Auster använder sig av det. Först och främst så ser vi att Auster använder sig av metafiktion och att han är väl medveten om vad det är för något. Detta har jag visat genom att applicera Waughs och Janssons teorier om metafiktion på Orakelnatten.

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

AbstractAuthor: Annelie JohanssonYear: Spring 2006Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbetemed skrivprocessen i en provsituation.English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys? workwith the writing process in a test situation.City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]Pages: 53Content:The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students? writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing.

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ?det är i språkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt.

Syftet med vår undersökning var att studera om processinriktat skrivarbete kan förändra elevers lust, motivation och förmåga att arbeta med text. Vi genomförde våra studier i en årskurs 9 och en årskurs 4-6 i två olika skolor med sammanlagt 33 försökspersoner. Textuppgiften för eleverna handlade i huvudsak om att skriva brev till två andra nordiska länder, Finland och Island. Eleverna fick i början och i slutat av projektet svara på en enkät. Under projekttiden skrev eleverna loggbok, som ibland innehöll specifika frågor om det som just då behandlades.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter.I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.

Syftet med den här undersökningen var att få kunskap om hur musik kan användas som verktyg för att underlätta läs- och skrivinlärning i svenska för de lägre åldrarna. Vi ville veta om någon särskild del av musiken gynnar läs- och skrivprocessen extra mycket och på vilket sätt den påverkar barnens språkliga utveckling. En annan fråga vi ville ha svar på var hur verksamma lärare ser på integreringen av musik i svenskämnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i ämnena språkutveckling, musikens påverkan, olika inlärningsstilar och vad språk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. Därefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom svenska och musik.

Vi har en uppfattning om att rättning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. Rätt utförd rättning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte är att se på rättningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien är att se på förhållandet mellan rättning och bedömning. Vi har valt att avgränsa oss till svensklärare som arbetar inom skolår 7-9, på gymnasiet samt på komvux eftersom att det är där man finner ämneslärarna.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..