This report describes a comparative study about reading- and writing development in ?A-towns school? in The Gambia and in ?Villaskolan? in Sweden.The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write.The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms.My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students.Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition.One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other.

Alla elever har rätt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som råder just nu. Läraryrket är ett komplext yrke som bland annat innefattar att lärare måste ha kunskap om många olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lärande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien är att studera om en metod som ofta används inom specialpedagogiken, kan användas i grundskolan inom läs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lärare måste arbeta med utifrån styrdokumenten, en förförståelse för hur barn och elever utvecklar lärande utifrån sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla språkkunskaper.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.

This thesis has the purpose that through a text analysis examine how four schoolbooks for high school treats the religions Judaism and Hinduism. The schoolbooks are from the years 2000, 2001, 2003 and 2009. The perspectives are from a religious viewing point, that means that the women are religious, Jewish feminists and Hindu feminists. The theories used are written by these women and are academic litterature.  The questions are how are women represented in the schoolbooks, is the feminist critique present or are the two religions represented and described in an invariable way, and is the description of Judaism and Hinduism consistent with the curriculum?The text analysis used in this examination means that reality is organized through and by the language used by the actors in that reality.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger/speciallärare använder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i så fall hur Screeningplanen har förändrat deras syn på elevers läs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte är att undersöka vilka pedagogiska insatser som sätts in som träning och kompensation så att skolan kan stötta eleven i sin läs- och skrivutveckling.Teori: Läsning är produkten av avkodning och förståelse, L= A x F, där A är avkodning och F är förståelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta är en förenklad syn på läsning och menar att förutsättningen för läsning är att eleven är motiverad och har mental energi för att utveckla en god läsning. Ytterligare en viktig faktor tas därför med i formeln, nämligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till läs- och skrivsvårigheter; språkliga faktorer, begåvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsättningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist på läsövning och fo-nologiska faktorer.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är sociokulturell.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet.

Syftet med den här fallstudien var att få en insikt i hur lärare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lärare tänker kring undervisning utifrån iPads. Fokus har legat på elevernas utveckling av skrivförmågan genom att det har undersökts på vilket sätt elever använder iPads i skrivandet och hur lärarna stöttar eleverna i användandet. I studien togs det ett lärarperspektiv eftersom vad lärare kan göra för att främja elevernas skrivutveckling är viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten påpekas det hur viktigt lärarens roll är för elevers utveckling, och att det inte är de tekniska hjälpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att få svar på frågeställningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet från de båda metoderna har sedan ställts mot forskning inom området för att få fram att det studerade fallet stämmer överens med forskningen med vissa avvikelser.

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till Läsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lärande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade? För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor. Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera på sitt sätt.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.