Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Problemområde Att kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter.

SammanfattningMed vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt.Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter.I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur elever i läs- och skrivsvårigheter erfar och upplever sin egen delaktighet när det gäller den egna läs- och skrivutvecklingen. Till vår hjälp har vi följande frågeställningar:? I vilken mån har eleverna känt sig delaktiga i beslut som rör sin läs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjälp de har fått inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gällande sin läs- och skrivundervisning? Utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats har vi försökt få en förståelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebär att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvärld och lyssna till deras unika berättelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Abstract Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). Problemområde Den rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.

Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet.

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad..

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända elever, med fokus på elevernas läs- och skrivutveckling, hur lärarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlända överensstämmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att undersöka om lärares och rektorers tal om nyanlända elever är uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på svårigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där språket ses som en förutsättning för lärande i samspel med andra människor. Vi använder oss av Perssons modell (1998, s. 33) där man kan se på specialpedagogik utifrån två synvinklar, nämligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: Vår studie är kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration från etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner från lärare.Resultat: I resultatet framkommer att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever till övervägande del överensstämmer med hur undervisningen genomförs på de lektioner vi har observerat.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära..

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

The aim of the study is to investigate how teachers talk about their teaching in the subject of Swedish, with a focus on L2 pupils? writing. Data were collected through interviews with four teachers of Swedish in grades 1?3. The interview responses were compiled for interpretation and divided into four shared themes and allocated to six writing discourses.