SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och LÀroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÄr vÀrdegrunden i centrum för skolans och lÀrares uppdrag. I utformandet av vÀrdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och frÀmlingsfientliga tendenser i samhÀllet. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. DÀrför Àr det relevant att undersöka hur vÀrdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstÄ, 100 poÀng.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera de diskursiva framstÀllningarna, av specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd, i fem artiklar i förskollÀrarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsÀtt med antagandet att vi tillsammans anvÀnder sprÄkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförstÄelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther JÞrgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn pÄ sprÄket som havande en central roll i hur mÀnniskors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebÀr att texter fÄr konsekvenser för lÀsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av samtliga artiklar (fem stycken), frÄn Är 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd som barn med svÄrigheter utifrÄn en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs nÀr sprÄkbruket beskriver hur barn med sÀrskilda karaktÀristika Àr i svÄrigheter, eller riskerar att hamna i svÄrigheter pÄ olika sÀtt.

Denna undersökning tar itu med unga japaners sprÄk wakamono kotoba. Wakamono kotoba bestÄr av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts mÄnga undersökningar om denna sprÄkmÄngfald. Ett resultat av forskningen Àr boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). DÀr kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

 SammanfattningStudiens syfte Ă€r att undersöka hur olika lĂ€rare talar om den egna betygsĂ€ttningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lĂ€rare intervjuats, och dĂ€refter har jag anvĂ€nt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sĂ€gas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begrĂ€nsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien Ă€r att det existerar en stor grad av tolkningsföretrĂ€de som genomsyrar lĂ€rarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvĂ„rar och förhindrar de undervisande lĂ€rarnas förmĂ„ga att uppnĂ„ möjligheterna att sĂ€tta rĂ€ttvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna Ă€r delar av en komplexitet som omgĂ€rdar svĂ„righeterna med betygsĂ€ttningen.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bÀr spÄr av eurocentrism, alltsÄ idén att sÄ kallade vÀsterlÀndska normer Àr bÀttre Àn andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar Àven stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstÄr Àven som trovÀrdigt att dramaturgiska grepp förstÀrker behoven av dessa förenklingar. Under Äret förÀndrades tonlÀget i reportagen.

Denna uppsats Àr en diskursanalys av den hendebatt som pÄgÄr pÄ diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att fÄ en uppfattning om de ÄsiktslÀger, teman, argument och Äsikter som har lyfts fram och anvÀnts. De teorier som anvÀnds Àr hÀmtade frÄn teoriböcker och avhandlingar frÄn tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr diskursanalys dÀr empirin bestÄr av tre olika trÄdar frÄn diskussionsforumet Flashback och Ätta debattartiklar frÄn fyra olika dagstidningar. I studien framgÄr det att det finns tre ÄsiktslÀger, de som Àr för, de som Àr emot och de som Àr bÄde och. MÄnga av de som Àr för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att anvÀnda i bÄde text och tal i situationer nÀr könet Àr oviktigt. De som Àr emot har en kÀnslomÀssig syn pÄ ordet och verkar ofta ilskna nÀr de framför sina argument. I den hÀr gruppen urskiljer sig tre teman som Àr grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen vÀxt, i sÄvÀl styrka som mÀngd. FrÀmlingsfientliga och rasistiska stereotyper anvÀnds ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre sprÄk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett frÀmlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter frÄn etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förstÄelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginlÀggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). VÄrt material bestod av 9 stycken blogginlÀgg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlÀgg pÄ bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlÀgg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mÄngkultur med tre inlÀgg i varje kategori.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. FrÄgestÀllningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhÄller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet bestÄr av opinionsmaterial frÄn Kyrkans Tidning, Dagen och VÀrlden Idag, och i analysen behandlas artiklar frÄn Är 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrÄn Fairclough. Jag har Àven lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur statens fokus för att utbilda rektorer har Àndrats över tid. Arbe-tet bestÄr i att studera tvÄ skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten Àr LÀrande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten Àr Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektorsutbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de bÄda texternas tillkomst har det gÄtt sex Är.UndersökningsfrÄgorna Àr: Vad uttrycker de tvÄ texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förÀndringar/förskjutningar i synen pÄ rektorns roll och utbildning kan identifieras?Metoden som anvÀnts Àr diskursanalys.

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Studiens syfte Àr att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsÀgare i Göteborgoch ett fackförbund framstÀlldes pÄ nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom Àgaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmÀrksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om hÀndelsen. Konflikten liknades vid flera tillfÀllenvid den bibliska berÀttelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framstÀlldesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr till exempelteorier om nyhetsframstÀllning och sprÄk.Vi kom efter vÄr undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten pÄ ett liknande sÀtt. I de flesta fall framstÀlldes salladsbarens Àgare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.