Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sÀgs generellt sett innebÀra att arbete Àr önskvÀrt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva ÄtgÀrder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen efterstrÀvas Àr dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv Àmnar denna uppsats kartlÀgga diskurser om arbete och arbetslinjen och dÀrmed öka förstÄelsen för vad man pratar om nÀr man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sÀtta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar pÄ varför arbetslinjen intar en sÄ pass central roll.Studien visar att de olika Äsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i instÀllningen till arbetslinjens vara; denna instÀllning Àr odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete Àr önskvÀrt, dÀr den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

I uppsatsen undersöks hur personal pÄ öppna ungdomsverksamheter, populÀrt kallade fritidsgÄrdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte Àr att undersöka hur kön omtalas och förstÄs inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det pÄverkar gÄrdarnas jÀmstÀlldhetsarbete. VÄrt urval, som Àr mÄlstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrÄn en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tvÄ anstÀllda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.

I Sverige har det under de senaste Ă„ren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angĂ„ende nĂ€rvaron av tiggande EU-migranter frĂ„n Östeuropa i svenska stĂ€der. Konflikten pĂ„visar att fenomenet tiggeri Ă€r nĂ„got som upplevs som vĂ€ldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den hĂ€r studien var dĂ€rför att utföra en diskursanalys kring hur invĂ„nare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under vĂ„ren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvĂ€rldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, dĂ„ tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa grĂ€nsdragningar pĂ„ den urbana platsen.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett Àmne för debatt dÄ nÄgon yttrar en Äsikt som Àr kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 dÄ konstnÀren Elisabeth Ohlsons fotografiska utstÀllning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. UtstÀllningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet dÀr Jesus portrÀtterades av olika homosexuella mÀn som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som förestÀllde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnÀren Lars Vilks Äter i hetluften, nÀr det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer pÄ att mörda honom. Anledningen till att Vilks var mÄlet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, dÄ det inom islam Àr förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de kÀnslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade kÀnslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig sjÀlvaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill ocksÄ undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrÄn olika diskurser och hur de anvÀnder sprÄket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanÄgon gÄng utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har anvÀnt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspÄ PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet Àr att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger pÄ diskursteori, som Àr en diskursanalytisk inriktning som anvÀndsför att studera sprÄk och text. Analysen utgÄr frÄn ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhÄllande till andra tecken. VÄrt analytiska fokus ligger pÄ hur en diskurs konstrueras, pÄvad som stÀngs ute och hur detta sker genom sprÄket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt Àn den som generellt sprids genom populÀrprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta Àr en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role.The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept?s contemporary definition and policy implications.

Xbox One Àr en spelkonsol frÄn företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen sÄ fanns det ett av mÄnga rykten om ett krav pÄ att vara stÀndigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media.Syftet med uppsatsen har varit att i utifrÄn efterförloppet av Microsofts premiÀrlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time anvÀnder för att skildra och rama in Xbox One under den första mÄnaden efter produktens lansering.VÄr frÄgestÀllning har varit:? Hur framstÀller Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj ? 21 juni 2013?Denna uppsats har utgÄtt frÄn teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förÀndrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nÄ ett resultat sÄ har en diskursiv analys gjorts i nÀmnda nyhetsmedier utifrÄn Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv pÄ en strukturell nivÄ inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförÀndring.Studiens resultat pekar i en riktning dÀr begrepp som Àgandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrÀttsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör omrÄden inom medie- och kommunikationsvetenskap dÀr en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

Studiens syfte Àr att identifiera olika hÀlsodiskurser i lÀromedel för idrott och hÀlsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga mÀn respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med lÀromedlen.Med en diskursanlytisk utgÄngspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterÀra kontext analyseras bilder och den litterÀra kontexten bilderna existerar i, frÄn fem olika lÀromedel till idrott och hÀlsa. Det meningserbjudande bilderna innehÄller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hÀlsosamma kvinnor och mÀn definieras olika. Den hÀlsosamma mannen Àr vÀltrÀnad och muskulös. Han trÀnar framför allt styrka i överkroppen och uthÄllighet och trÀningen innehÄller manliga element som fart och kraft. Den ohÀlsosamma mannen Àr inaktiv och misslyckas dÀrmed med att vara en man.Den hÀlsosamma kvinnan Àr smal och vÀltrÀnad.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollÀrare utifrÄn ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssÀtt och samtidigt arbeta med det förÀndrade uppdraget som Äligger förskollÀrare efter revideringen av förskolans lÀroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollÀrare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollÀrare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrÄn lÀroplanen. Studiens empiri bestÄr huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, dÀr Nora deltagit, och dagboksanteckningar frÄn henne. HuvudfrÄgorna Àr: ? Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt? ? Vilka diskursiva normer Àr med och styr hennes subjektskapande? Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, bÄde uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur Ät hennes arbete som förskollÀrare.