AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvÀndigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times stÀllningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny HÀggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framstÀlls i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar.Uppsatsen Àr inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hÀmtade ur svenska nyhetsmedier.Jag visar i uppsatsen pÄ hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsÀtter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv Àr, skiljer sig Ät beroende pÄ om det Àr myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföretrÀde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik..

Syftet med vÄr studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var Àven mÄlet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa enkÀter med öppna frÄgor. EnkÀterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i Ätta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjÀlp av diskursanalys.

The purpose of this thesis is to discuss how agents create their culture outside of their ?own? fields.What does this way of creating a culture mean for groups already existing on the field? Who ownsthe power to construct their own subject positions? Through a discourse analysis, I analyse thesequestions through articles and interviews treating two cultural fields which I call ?The hip Berlin?and ?Swedish hip hop culture?. I argue that, depending on a persons priviliges, one owns the powernot only to construct subject positions of ones own, but also for persons with less privileges in theexisting hegonomy of society..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar och resonerar om elever som har ÄtgÀrdsprogram eller som riskerar att inte uppnÄ kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lÀrarna Àr en del av och hur dessa förhÄller sig till varandra vid bedömning och betygsÀttning av dessa elever. För att nÄ syftet anvÀnds fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa. Empirin analyseras sedan med hjÀlp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lÀrarna delar in elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekvÀma, rÀdda, ointresserade, sprÄkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.

Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

VÄrt syfte Àr att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig sjÀlva i förhÄllande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gÀngse bilden av fosterbarn pÄverkar deras sjÀlvbild. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till den gÀngse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till konstruktionen av sina familjer?Vi har anvÀnt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig sjÀlva genom sÀttet att tala om familj, fosterbarn och sig sjÀlva.Vi har i vÄrt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrÄn en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna dÀr endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen dÀr man tillhör bÄde sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den förÀldralösa familjen dÀr respondenterna inte kÀnde tillhörighet i nÄgon av familjerna och dÀrför konstruerar de sig som utan förÀldrar och dÀrmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant Àr att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.DÄ respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer tvÄ diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de Àr medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar dÀrför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svÄrt att förhÄlla sig till och kÀnna igen sig i den samhÀlleliga bilden samtidigt som den hela tiden pÄverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig sjÀlva beror pÄ hur de förhÄller sig till dels konstruktionen av familj i allmÀnhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.