Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hÀlsobudskap och Àr ett organ som nÄr ut till en stor population. MÄnga av de hÀlsobudskap som presenteras handlar om trÀning och fysisk aktivitet och genom medias sÀtt att framstÀlla detta skapas ideal och normer inom Àmnet. Vi anser det dÀrför vara viktigt att undersöka hur trÀning framstÀlls i ett trÀningsmagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur texter om trÀning framstÀlls utifrÄn diskurser och hur budskap framstÀlls i trÀningsartiklar ur ett trÀningsmagasin. För att göra detta tillÀmpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Idag Ă€r medvetenheten om miljöförstöring och dĂ„liga arbetsförhĂ„llanden för anstĂ€llda större Ă€n för trettio Ă„r sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hĂ„llbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie Ă€r en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hĂ„llbarhetsredovisning, frĂ„n 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa pĂ„ eventuell förĂ€ndring över tid. Med en socialkonstruktivistisk sprĂ„ksyn anvĂ€nds delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som prĂ€glar hĂ„llbarhetsredovisningarna. Även hĂ„llbarhetsredovisningens omfattning i förhĂ„llande till Ă„rsredovisningens totala omfĂ„ng undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med Ă„ren.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jÀmföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat pÄ. Denteoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄn utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldÀr begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har bÄde varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrÄn hur de beskrev sinutbildning, lÀrare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska lÀget,anvÀndandet av medium och slogan.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region?s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong?s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China?s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad pÄ kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om sÀkerhetisering?) pÄ diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt sjÀlvförsvar, i syfte att pÄ ett systematiskt vis ÄskÄdliggöra diskursiva analogikedjor om hot pÄ mikronivÄ. Studien övervÀger Àven det sÀtt, pÄ vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.