Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys som metod undersöka lÀrares tal om sin undervisning i idrott och hÀlsa samt syn pÄ elever med övervikt.FrÄgestÀllningar:Hur uttrycker sig idrottslÀrarna om sina generella utgÄngspunkter för undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur beskriver idrottslÀrarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio Är. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lÀrarbehörighet för grundskolan och Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av diskursanalys som metod.ResultatLÀrarnas utgÄngspunkter för sin undervisning var frÀmst att utveckla rörelseglÀdje hos eleverna. MÄlet var att alla elever skulle utveckla ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lÀrares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framtrÀder att det ligger ett ansvar hos lÀraren att skapa en miljö som Àr individanpassad dÀr alla elever kan kÀnna sig trygga och prestera utifrÄn sina egna förutsÀttningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framtrÀdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgÄngspunkt för lÀrarnas undervisning.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media?s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society.When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as ?the computer age?. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough?s critical discourse analysis.In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle?s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Sammanfattning VÄr uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförÀndringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförÀndringar framstÀlls, hur förÀndringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och sjÀlvklart. Studiens frÄgestÀllning Àr att studera hur det skrivits om organisationsförÀndring mellan Ären 2000-2014 och den teoretiska förankringen Àr socialkonstruktionism utifrÄn Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vÄr studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning dÀr det framkommit att det Àr chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförÀndring. En ytterligare avgrÀnsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal lÀsare.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har anvÀnts som övergripande teori och metod dÀr Àven tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande Àmnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har frÀmst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men Àven vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framtrÀdande diskurserna i det analyserade materialet Àr förstÄelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

I följande uppsats jÀmförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstÀmmer eller ej. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de tvÄ aktörerna..

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

AbstractTITLE Birdflu in the press ? a critical discourse analysis on the tabloidnewspaper ExpressenAUTHOR Per VĂ„gebrantSUPERVISOR Malin SveningssonPURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?This primary research question holds three more specified research questions:o What does Expressens discourse about the birdflu look like?o What actors are participating in the articles?o Why does the discourse look like this?THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebÀr att medieproducenter pÄverkar sin publik frÀmst genom att bekrÀfta förhÄllanden som redan existerar i dagens samhÀlle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger Àven medier makt att förÀndra vilka diskurser som blir de rÄdande i samhÀllet. Magasinen har en maktposition inom medievÀrlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en Äldersbaserad mÄlgrupp.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.