I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa diskurser om sexuella förövare i RÀdda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjÀlp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus Àr att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrÄn kön, Älder, etnisk hÀrkomst, social status och funktionalitet.För att klarlÀgga pÄ vilket sÀtt författarna framstÀller de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, anvÀnds Goffmans stigmateori som dÀrmed fungerar som en förlÀngning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benÀmns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktÀrerna sÀtts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har ocksÄ kunnat se att deras grad av avvikelse förstÀrks eller försvagas beroende pÄ hur dessa intersektioner framstÀlls som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tÀnjs ut.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Intentionen med föreliggande uppsats Àr att lÀsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavÄrden Àr uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssÀtt har vi dÀrför sökt att blottlÀgga denna. NÀrmare bestÀmt har vi inriktat oss pÄ att analysera synsÀttet gÀllande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska förÀldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sÄlunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med förÀldrarna faststÀllts. Vi har Àven sökt upptÀcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmÀnt vedertagna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet Ären 1998, 2009 och 2013. FrÄgor som stÀlls Àr vilka diskurser som anvÀnds i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgÄr frÄn Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillÀmpas pÄ materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt Är. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i bÄda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission.According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman?s position in relation to a social empirical history.I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hÀlsa och samhÀlle VÄrterminen 2007 Syftet med min uppsats Àr att genom en diskursanalys av mediatexter klarlÀgga hur avvikande beteende bland ungdomar framstÀlls av media och dÀrigenom kan konstrueras i samhÀllet. Syftet leder fram till följande frÄgestÀllningar:o Vilken bild skapar medias framstÀllning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgÄngspunkt för min studie som Àven till stor del grundar sig i tidigare forskning inom omrÄdet dÀr artiklar frÄn Brottsförebyggande rÄdets tidsskrift ApropÄ blir anvÀndbara i min analys. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit Àr att media framstÀller en ganska hotfull bild av ungdomar i samhÀllet och medias nÀrmande av underhÄllningsindustri innebÀr att det mÄnga gÄnger Àr en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (ApropÄ Nr 3 2001).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sjÀlvskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. FrÄgan vÄr uppsats svarar till Àr om det finns en medial diskurs och hur den dÄ ser ut. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen Àr att den vilar pÄ en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media bestÄr av olika delar. För att undersöka sammansÀttningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

The aim of this two years masterÂŽs thesis is to examine discourses about electronic books in relation to libraries that occur in the Swedish library journal Biblioteksbladet by using critical discourse analysis (CDA). The thesis also aims to discuss changes in the discourse practice, and discuss the relationship between discourse practice and social practice in the field of library and information science (LIS). A main point of CDA is that language is a form of social practice that helps shape social reality. Furthermore the concept of ideology, as understood with-in CDA, brings understanding to the way discursive events help reproduce and transform social relations of pow-er. The text samples span from 2005 up to and including 2011 and were examined by using Norman FaircloughÂŽs three-dimensional conception of discourse, which allows for interpretation of text on a linguistic, discursive and social level.The result of the analysis showed that there are several different discourses about electronic books and li-braries, none of which can be said to be particularly representative.

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Att sjĂ€lvskadebeteende Ă€r ett fenomen som förekommer hos kvinnor stĂ„r klart för mĂ„nga av oss. Det Ă€r den bilden vi möter i den samhĂ€lleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna pĂ„ huruvida sjĂ€lvskadebeteende Ă€ven förekommer hos unga mĂ€n och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att sĂ„ var fallet. Varför talas det dĂ„ aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohĂ€lsa bland unga mĂ€n ett okĂ€nt fenomen Ă€ven hos professionella? Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mĂ€ns sjĂ€lvskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

This Master?s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries? newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen?s actors? analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lo?o?f of Centerpartiet, A?sa Romson of Miljo?partiet and Jonas Sjo?stedt of Va?nsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they?re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse.The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions.