This study examines how the media reports on the Pride Festival in Stockholm and what news topics and themes it prioritizes. The purpose of this paper is to examine whether the media coverage of Pride highlights political questions related to social and societal problems. One of the main focuses of the study is on how the media covers male and female homosexuality. The newspapers examined are the tabloids Aftonbladet and Expressen and the respected dailies Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study extends over three periods: 19-07-2010 to 07-08-2010, 25-07-2011 to 14-08-2011, and 24-07-2012 to 11-08-2012.Several key theories and themes frame the study.

Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.

Handelsgödsel och stallgödsel anvĂ€nds i stor omfattning i jordbruket, men ungefĂ€r en tredjedel av den tillförda kvĂ€vegödseln tas inte upp av vĂ€xtligheten. Omkring hĂ€lften av den mĂ€ngden förs till nĂ€rliggande vattendrag, nĂ„got som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforlĂ€ckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka pĂ„ lĂ€ckaget av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Ă„kermark till vattendrag Ă€r jordart, odlingsĂ„tgĂ€rder och nederbörd. För att minska förlusterna av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram Ă„tgĂ€rdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benĂ€mns som ?TypomrĂ„den pĂ„ jordbruksmark? och Ă€r en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

SharePoint 2010 is a very complicated platform. In the following essay we try to figure out in which way SharePoint 2010 can be used as a application framework rather than retail product. Different strengths and weaknesses are considered and we try to look into which areas SharePoint 2010 is a good choice for development.SharePoint has shown to be a compentent and useble as an application framework for interactive web applications. Though it is not suitable for all applications.I would like to thank Precio Systemutveckling AB for having the opportunity to make this essay..

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ? möjligheter och hinder Författare: Annika Ivarsson och Ida Holmbro Syftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhÄller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville Àven fÄ en bild av hur de upplevde sin miljö pÄ gÄrden och utemiljön i nÀromrÄdet. I lÀroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi lÀsa att barnen bör ha möjlighet till att leka bÄde inomhus och utomhus.

Handelsgödsel och stallgödsel anvĂ€nds i stor omfattning i jordbruket, men ungefĂ€r en tredjedel av den tillförda kvĂ€vegödseln tas inte upp av vĂ€xtligheten. Omkring hĂ€lften av den mĂ€ngden förs till nĂ€rliggande vattendrag, nĂ„got som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforlĂ€ckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka pĂ„ lĂ€ckaget av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Ă„kermark till vattendrag Ă€r jordart, odlingsĂ„tgĂ€rder och nederbörd. För att minska förlusterna av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram Ă„tgĂ€rdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benĂ€mns som ?TypomrĂ„den pĂ„ jordbruksmark? och Ă€r en del av övervakningen av miljön i Sverige.

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

This bachelor thesis is written as a part of the geography program at Stockholm University, Sweden, and the study was conducted from April to June 2012.Tuberculosis (TB) is an airborne disease and one of the most widespread infectious diseases in the world with more than nine million new cases each year (SMI 2012, digital source). The disease is a major source of death and suffering in many places and the number of deaths remains high despite the availability of highly efficacious treatment. To control and prevent further spread of TB, the mapping of the disease spatial distribution is of essential importance.In this study, maps were produced that shows the spatial distribution of TB between the years 2002 to 2011 in the municipality of Stockholm. These maps allow an analysis of the spatial distribution at a local scale over time.The aim of this paper is to study how the spatial distribution of TB has looked like in the municipality of Stockholm the last 10 years and to analyze why the spatial distribution of the disease looked like it did. This study is based on the hypothesis ?drift?.

Swedish libraries are currently discussing andimplementing the classification system Dewey (DDC).Most libraries in Sweden have used the Swedishclassification system SAB until recently. In 2008 TheRoyal Library of Sweden (KB) decided to switch fromSAB to DDC. Many academic libraries chose to followKB?s example and by January 2011 a switch was made atKB and at many academic libraries.The aim of this master thesis is to examine and analysethe library sector?s discussion that occurred before andduring the Swedish switch from SAB to DDC. The mainquestion asked is; What is being discussed about Dewey2010-2011 and in what manner? To organize and anlysethis discussion discourse analysis is used.