Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett Ärs Älder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgor jag utgÄtt ifrÄn Àr hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn nÀr de vill sÀga nÄgot och det verbala sprÄket inte Ànnu Àr fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna stÀller sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya LÀroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns mÄnga strÀvandemÄl om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag pÄ förskolan.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Det nya Ärtusendet inleddes med tvÄ av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrÀgerier inom bolagsjÀttarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bÀttre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de bÄda bolagen. Konsekvenserna av det intrÀffade blev globala och allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick vÀrlden att agera. Först ut var USA som tillsatte hÄrdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska lÀnder valde istÀllet att utveckla koder för bolagsstyrning.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan 2005 har svenska börsnoterade företag följt IFRS. Goodwill som uppkommer vid förvÀrv ska inte lÀngre ha en nyttjandeperiod som skrivs av med Ärliga avskrivningar. IstÀllet ska Ärliga nedskrivningsprövningar ske, dessa prövningar utförs av företagsledningen. Det nya systemet introducerades nÀr Sverige var i högkonjunktur och grundar sig mer pÄ subjektiva antaganden. NÀr högkonjunkturen var över och Sverige drabbades av en finanskris genomfördes fÀrre nedskrivningar Àn vad fler förvÀntade sig.

Genus och jÀmstÀlldhet Àr omrÄden som finns inskrivet i LÀroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. SÄledes ligger det i förskolans uppdrag att pÄ ett eller annat sÀtt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare, yrkesverksamma pÄ olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att nÄgra arbetsomrÄden utkristalliserades, nÀmligen bemötande, böcker och sÄnger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

In October 2010 it was discovered that leach water had been released from a waste deposit directly into a ditch during a period from March until October 2010. The river DalhemsÄn runs close to the waste deposit, just about 10 meters from the ditch. By studying the benthic fauna it was discovered that the environmental status of DalhemsÄn is bad in this part of the river, but the discharges of leachate from the waste deposit does not seem to have deteriorated the water further since May 2010..

Det rÄder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebÀratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I smÄ företagtrÀder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjÀrde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags Ärsbokslut.MedlemslÀnder i EU har dock enligt samma artikel rÀtt att undanta vissa mindre företag frÄnkrav pÄ revisionsplikt.Uppsatsens syfte Àr att beskriva företagsrÄdgivarens instÀllning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska ocksÄ beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrÄdgivarenanvÀnder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien Àr gjord kvantitativt med hjÀlp av en enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut tillföretagsrÄdgivare för att fÄ deras personliga instÀllning till vÄra frÄgor.

The purpose of this thesis is to investigate the new real estate brokerage Act and to see whether the main intent, to strengthen the consumer protection, has been fulfilled through the implementation of the 2011 Act. The real estate agent legislation is made to protect both the buyer and seller throughout the property transaction. Although the intent is to protect the consumer, it is not unusual that disputes arises. To avoid disputes concerning the property transaction, the 2011 legislation opens up for greater transparency in the mediation process. The protection for the consumer has been considerably stronger since the 2011 legislation was implemented.

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Genom intervjuer med respondenter som pÄ olika plan Àr ansvariga för verksamhet ochvÀrdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet vÀrdegrunden som rÄder inom förskolevÀrlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrÄgades. Undersökningen omfattarÀven om och hur vÀrdegrunden i litteraturen (teori) överensstÀmmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att vÀrdegrunden i vÄrt alltmerindividcentrerade samhÀlle Àr av större betydelse och viktigare Àn nÄgonsin. Begreppet?VÀrdegrunden? Àr till synes vÀl förankrad i de tillfrÄgade arbetslagen, men Àr mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att vÀrdegrunden Àr en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det dÀrför ingÄr iuppdraget att förmedla dessa vÀrden, uttalades inte direkt av nÄgon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ?VÀrdegrunden? och hur detta förankras iverksamheten visar dock pÄ en medvetenhet och att det Àr mycket viktigt att fortsÀtta meddetta arbete..

Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies? impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management.Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill.Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollÀrare anser att jÀmstÀlldhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollÀrarna upplevde att de uppnÄr jÀmstÀlldhetsmÄlen i LÀroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi Àven ta reda pÄ vem som sÄgs som ansvarig för fortbildning inom dessa omrÄden. För att ta reda pÄ förskollÀrarnas Äsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollÀrarexamen och var yrkesverksamma pÄ olika förskolor i Mellansverige.