Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framstÀller hÀndelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde Är 2011.Teorin och metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen Àr sprÄket och de angreppsvinklar som journalisten anvÀnder sig av för att övertyga sina lÀsare.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Aftonbladet och Expressen gÀllande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under Är 2011. Urvalet har gjorts genom att vÀlja ut 30 stycken artiklar frÄn de tvÄ kvÀllstidningarna genom att göra ett nedslag varje mÄnad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga hÀndelser kring krisen.Huvudresultatet Àr att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden lÄter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig lÀngre medan man nÀsta stund kan lÀsa om att nu Àr slutet nÀra. Det Àr helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

The following Bachelor?s thesis examines how three Swedish national newspapers (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Aftonbladet), which all represent different points on the ideological spectrum, portray victim and perpetrator in their representation of rape during the year 2011. The thesis examines the newspapers news, editorial pages and reports of rape. The study uses a quantitative approach with qualitative elements which has its foundation in the theory of social constructivism and priming theory. Political science can be studied from the perspective of power, and media has a central role of this power.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:15.

The Yara N-Tester is a handheld chlorophyll meter which can be used in several different crops as an aid to determine if there is a need of complementary fertilization with nitrogen (N) or not. If the crop requires more N the N-Tester will recommend an amount in kg per ha. The possibility to assess the need of N depends on the strong relation that exists between chlorophyll- and N-concentration in the leaves of plants. In the multiannual trial series ?Nitrogen to winter wheat at different soil conditions? measurements with the N-Tester was carried out at flag leaf emergence (GS 37). In this work the result of measurements, the NTesters ability to estimate the need of N in winter wheat, will be presented for the years 2008-2011.

Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.    En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att redogöra för hur narkotikaverksamheten Ă€r organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jĂ€mföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan Ă„r 2007-2011 i SkĂ„ne. DĂ€refter applicerades Webers byrĂ„kratiska organisationsteori pĂ„ de framtagna resultaten. De centrala frĂ„gestĂ€llningarna som detta examensarbete bygger pĂ„ Ă€r: ?Hur kan BRÅ:s resultat ifrĂ„n rapport 2005:11 gĂ€llande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras pĂ„ utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ? samt ?Vad kĂ€nnetecknar en organisation utifrĂ„n Webers organisationsteori och i vilken utstrĂ€ckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling??. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utstrĂ€ckning stĂ€mmer överrens med resultaten frĂ„n de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannĂ€mnda BRÅ-rapporten..

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.