Sök:

Sökresultat:

3030 Uppsatser om Läroplanen för gymnasiegemensamma ämnen 2011 - Sida 21 av 202

Opera i Stockholm, Frihamnspiren

Kandidatprojekt Arkitektur, Arkitekturskolan KTH 2011. Ny Opera i Stockholm..

Betydelsen av Äterskapade vÄtmarkers Älder, area och fiskförekomst för simfÄglar : En biologistudie ur ett lÀrarperspektiv

Återskapade vĂ„tmarker Ă€r av stor vikt för den biologiska mĂ„ngfalden och sĂ€rskilt viktiga för hotade simfĂ„glar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som vĂ„tmarkers area, Ă„lder och fiskförekomst pĂ„verkar simfĂ„glar i Ă„terskapade vĂ„tmarker studerades fyra vĂ„tmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade vĂ„tmarkerna hade en positiv utveckling under vĂ„tmarkernas första Ă„r. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i omrĂ„det mellan Ă„r 2009 och 2011.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

MÀnniskokroppen i förskolan : Hur pedagoger i förskolan arbetar med mÀnniskokroppen

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Gymnasieskolans stöd för unga mammor : FörutsÀttningar och hinder

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Synd eller nöje? : om synen pÄ den mÀnskliga sexualiteten under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet

Syftet med denna undersökning Àr att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska frÄn Är 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen frÄn och med hösten 2011. Ett par av mina frÄgestÀllningar Àr pÄ vilket sÀtt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig Ät samt pÄ vilket sÀtt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehÄllsanalys av den nya kursplanen i svenska i jÀmförelse med kursplanen frÄn Är 2000, intervjuat fyra lÀrare pÄ högstadiet samt lÀmnat ut enkÀter till totalt 31 elever.     Enligt innehÄllsanalysen skiljer sig kursplanerna Ät gÀllande meningslÀngd, att rubrikerna Àr annorlunda samt att bedömningsunderlaget Àr mer detaljerat Àn innan.LÀrarna i min undersökning anser att kursplanerna Àr ganska lika, att de skiljer sig Ät gÀllande uttryck och formuleringar men att bÄda Àr mÄlrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen frÄn Är 2000:s betygssystem Àr missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte Àr specificerade nog för varje Ärskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska Àr viktigt och att grammatik Àr det viktigaste innehÄllet i Àmnet..

Improvement in agricultural production in a rural area of Cambodia between 2004 and 2011 - with an emphasis on small scale cattle production

Cambodia is located in Southeast Asia with a tropical monsoon climate and distinctive wet and dry seasons. Poverty is a widespread problem in Cambodia and 30 percent of the population were classified as poor in 2009. About 80 percent of the populations live in rural areas where poverty is an even greater problem. In agriculture, rice cultivation is dominating and the crop is cultivated on 85 percent of the arable land. Livestock keeping is also a traditional part of Cambodian agriculture.

Ledarskap i krissituationer. Att vara chef inom den privata Àldreomsorgen 2011-2013.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

Att ben?mna det som ?r sv?rt. En textanalys av informerande texter om sv?ra ?mnen f?r barn och vuxna

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

FrÄn invasionsförsvar till insatsförsvar, en jÀmförelse av kurslitteratur i stress pÄ militÀrhögskolan Karlberg.

I samband med att Försvarsmakten Är 2000 Àndrade fokus frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav pÄ Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kurslitteraturen som anvÀnds för att utbilda blivande officerare pÄ militÀrhögskolan Karlberg i stress har förÀndrats frÄn en försvarsmakt byggd pÄ ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd pÄ ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret stÀller nya krav pÄ en officer Àr det intressant att undersöka om utbildningen förÀndrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebÀr. Kurslitteratur mellan Är 2000-2001 och Är 2011-2014 jÀmförs för att upptÀcka om nÄgon förÀndring skett. DÄ tvÄ enheter jÀmförs med varandra och kurslitteratur anvÀnds som underlag har en komparativ litteraturstudie anvÀnts som metod.

?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ?

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i SkÄne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för Ären 2009-2011 Àr drygt dubbelt sÄ högt i SkÄne i jÀmförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien Àr att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgÄng, hÀlsa och brott, som pÄverkar eller pÄverkas av alkohol, skiljer sig frÄn Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gÄtt att förutsÀga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger pÄ svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende.

KonjunkturlĂ€gets pĂ„verkan pĂ„ de svenska bankernas bolĂ„nemarginal : Är den nuvarande bolĂ„nerĂ€ntan ovanligt hög?

Under den senaste tiden har hÄrd kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna pÄ bolÄn. BolÄnerÀntorna har inte sÀnkts i samma omfattning som reporÀntan och övriga riskfria rÀntor. I lÄgkonjunktur ger reporÀntesÀnkningen inte samma sÀnkning av bolÄnerÀntan, dÄ bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolÄnerÀntan och de riskfria rÀntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala rÀntekostnaden ex post och konjunkturlÀget dÄ denna Àr den mest vÀsentliga rÀntan för bolÄnekunder.

Individanpassad undervisning : LÀrares upplevelser av att anpassa undervisningen efter elverna förutsÀttningar och behov

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Vad Àr hÀlsa för mÀn?

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. GÀvle: University of GÀvle, Faculty of health and occupational studies; 2011.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->