Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design15 hp 2011.

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Swedish libraries are currently discussing andimplementing the classification system Dewey (DDC).Most libraries in Sweden have used the Swedishclassification system SAB until recently. In 2008 TheRoyal Library of Sweden (KB) decided to switch fromSAB to DDC. Many academic libraries chose to followKB?s example and by January 2011 a switch was made atKB and at many academic libraries.The aim of this master thesis is to examine and analysethe library sector?s discussion that occurred before andduring the Swedish switch from SAB to DDC. The mainquestion asked is; What is being discussed about Dewey2010-2011 and in what manner? To organize and anlysethis discussion discourse analysis is used.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp 2011.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som Ă€r textreklam samt hur det har förĂ€ndrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda pĂ„ det har vi genomfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys. Tidningarna som Ă€r med i studien Ă€r BohuslĂ€ningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat pĂ„ vecka 40 Ă„r 1996 och 2011 och jĂ€mfört resultaten med varandra.

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.