Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgÄngspunkter och berÀttarstrategier, sÄ som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterÀra prosa. I den komparativa analysen anvÀnds vissa narratologiska begrepp. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas författarnas hantering av berÀttarinstansen i prosan och synen pÄ berÀttarsituationen..

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lÀrprocesser kan frÀmja inlÀrningen av svenska som andrasprÄk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i sÄ fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar pÄ dessa frÄgor har det genomförts en litteraturstudie inom sÄvÀl andrasprÄksomrÄdet som estetiska lÀrprocesser, och dÀrtill Àven en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för andrasprÄksinlÀrningen. För att lÀra sig ett andrasprÄk vÀl bör: lÀrandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lÀrandet kÀnnas meningsfullt och kÀnslorna involveras. Genom att fÄ kombinera det verbala och de estetiska sprÄken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna pÄ sitt andrasprÄk. Den slutsats som kan dras av detta Àr att estetiska lÀrprocesser som förhÄllningssÀtt kan frÀmja andrasprÄksinlÀrningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i sprÄkutvecklande syfte.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

VÄrt examensarbete handlar om estetiska lÀrprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lÀrarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill anvÀndadet i sitt framtida yrke. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur man legitimerar anvÀndandet.Studien grundas pÄ tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lÀrarstudenter. Derasutsagor sammanstÀlldes och bildade olika kategorier. Resultatet av vÄr undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sÀtt att se pÄ begreppet estetiska lÀrprocesser.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Examensarbetets stora fokus baseras pÄ hur en kvinnlig antagonist skapas bÄde utifrÄnestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrÄnspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). UtifrÄn spelets modeller kunde en studie genomföraspÄ enstaka karaktÀrer dÀr de tekniska begrÀnsningar och den estetiska utformningen kundefaststÀllas. Först har jag skapat ett koncept som baseras pÄ de estetiska valen, och utifrÄnstudien fick jag fram informationen dÀr jag kunde med hjÀlp av 3d program som anvÀndsinom spelbranschen tag fram en egen karaktÀr, i det hÀr fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktÀr utifrÄn konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras pÄ estetiska val och teman som framhÀver karaktÀrenspersonlighet.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

NÀr en kock komponerar en matrÀtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan matrÀtten tillagas, för att sedan analysera och förstÄ hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie Àr syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillÀmpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, dÀr fyra vetenskapliga artiklar har tillÀmpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det Àr svÄrt att finna en metod att applicera pÄ matfotografi, men om det gÄr att skapa ett sprÄk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.TillÀmpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser Àr komplicerat och forskningen som gjorts Àr inte tillrÀcklig.