Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra lÀrares uppfattning om och rapporterade anvÀndning av de estetiska Àmnena som verktyg för sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever. Genom vÄrt arbete vill vi uppmÀrksamma om och i sÄdana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andrasprÄksinlÀrning. Vi har utgÄtt frÄn vÄrt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare, varav tre andrasprÄkslÀrare, tre klasslÀrare och tre lÀrare frÄn en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska Àmnen och andrasprÄksinlÀrning har varit begrÀnsad. Vi har dÀrför skrivit om andrasprÄksforskning respektive forskning kring estetiska Àmnen som ett verktyg för sprÄkinlÀrning.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt grÀnssnitt och anvÀndarupplevelse men Àven ifall det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrÄn genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjÀlp av intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ 5 kvinnor och 5 mÀn i Äldersgruppen 20-30 Är. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori frÄn vetenskapliga studier inom genus och estetik anvÀnts för att ge oss en ökad kunskap inom Àmnena. Av resultatet kom vi fram till mÄnga likheter i hur estetiken pÄverkar mÀn och kvinnors InternetanvÀndning och anvÀndarupplevelser.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Studiens syfte var att undersöka vad lÀrare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. FrÄgestÀllningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lÀrare och rektorer uttryck för? Blir alla Àmnen behandlade likvÀrdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de sjÀlva stÄr för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska Àmnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkÀter till sex kulturskolors rektorer och lÀrare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lÀrare i musik pÄ kulturskolorna anser att alla Àmnen inom deras skola fÄr lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. LÀrare inom de övriga estetiska Àmnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattning, dels hur de ser pÄ estetiska uttrycksformers integrering i Àmnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med Àmnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgÄngspunkt i vÄr undersökning. Undersökningen bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare med erfarenhet av Àmnesövergripande arbeten pÄ den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska Àmnen förekommer men att estetikens funktion i mÄnga fall Àr oklar. Om en integrering med estetiska Àmnen förekommer sÄ Àr det frÀmst Àmnet bild som integreras.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att ÄskÄdliggöra och konkretisera begreppet estetiska lÀrprocesser, sett genom drama som metod i Àmnesundervisning. ForskningsfrÄgorna Àr Hur kan estetiska lÀrprocesser förstÄs genom drama som metod i Àmnesundervisningen? och Vad krÀvs av drama för att estetiska lÀrprocesser ska uppstÄ? Deltagande observationer samt tvÄ intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt dÀr drama anvÀnts sommetod för tema Rymden i Ärskurs tvÄ. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lÀrande samt Lindströms modell för estetiskt lÀrande görs tolkningen att estetiska lÀrprocesser kan uppstÄ i drama som metod i Àmnesundervisning nÀr extra stor vikt lÀggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt nÀr en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berÀttande och kÀnslor, sÄ att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning Àr att belysa estetiska lÀrprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lÀrarperspektiv samt ta del av lÀrarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. VÄrt intresse för lÀrandet via estetiken samt sprÄkutveckling har avgjort valet av innehÄll i denna studie. De metoder vi anvÀnde i vÄr studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer Àr roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att fÄ svar pÄ syftet har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Vad innebÀr de estetiska uttrycksformerna i förskolan för lÀraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssÀttet/arbetssÀtten? Uppsatsen teoretiska remverk utgÄr frÄn Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar anvÀnts Àr kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar pÄ mÄnga olika sÀtt, det finns en tydlig tanke bakom dÀr barnens delaktighet Àren viktig del.

Denna studie handlar om hur förskollÀrare uppfattar estetiska lÀrprocesser. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra aktiva förskollÀrares uppfattning om estetiska lÀrprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en empiriinsamling baserad pÄ intervjuer. Intervjuerna, utifrÄn en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollÀrarna har olika förestÀllningar om vad estetiska lÀrprocesser innebÀr.

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.