Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn intervju- och enkÀtsvar frÄn pedagoger i förskola och skola fÄ kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de anvÀnder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda pÄ vilka önskningar och visioner vÄra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? VÄr metod Àr att genomföra kvantitativa enkÀtundersökningar för att sedan gÄ vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vÄrt arbete har vi utifrÄn litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rÀdsla hos pedagoger i att arbeta pÄ nya sÀtt som man inte behÀrskar eller Àr van vid.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fÄ djupare kunskaper om hur pedagoger kan anvÀnda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer sÄ som bildskapande, dramatisering, sÄng och ÄterberÀttande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema dÀr barnen under fyra tillfÀllen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola pÄ tvÄ olika avdelningar parallellt. DÀrefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men Àven hur viktiga vÄra förberedelser, vÄrt förhÄllningssÀtt och miljön Àr i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lÀrande hos barnen.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

Syftet med vÄr undersökning Àr att visa ett matematiklÀromedels kvaliteter utifrÄn ett estetiskt lÀrandeperspektiv. Vi vill genom analys av lÀromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi anvÀnder oss av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i lÀromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges nÄgot utrymme för estetiska lÀroprocesser eller radikal estetik i lÀroboken men att den anvÀnder sig av en del estetiska uttryck. Om man dÀremot, vilket lÀromedlet föresprÄkar, anvÀnder sig av lÀrarhandledningen som en guide genom arbetet i lÀroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. UtifrÄn vÄr grundlÀggande teori, har tio intervjuer genomförts med lÀrare i förskola och grundskola.ForskningsfrÄgorna som har behandlats för att komma fram till resultatet Àr: Hur definierar lÀrarna begreppen estetik och estetiska lÀrprocesser? Arbetar lÀrarna med estetiska lÀrprocesser och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lÀrare har positiva instÀllningar till estetik och att de anvÀnder estetiska lÀrprocesser pÄ olika sÀtt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka anvÀnds för att skapa mening om kunskap och förstÄelse. Enligt Lindströms (2008) modell anvÀnder bÄde förskollÀrarna och grundskollÀrarna sig mest av lÀrande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjÀlp av estetiken, lÀr sig andra Àmnen.