VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgÄngspunkt ifrÄn arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. VÀgledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts pÄ tre olika kommuner i SkÄne lÀn. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vÀgledarnas arbetsrum för att kunna göra sÄ verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som lÀsare lÀttare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vÀgledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och dÀr eleverna placerar sig pÄ de utplacerade stolar som Äterfinns i rummen. VÀgledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhÄllande till eleven vid vÀgledningssamtal.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Detta examensarbete behandlar Àmnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status Àmnet har haft i de lÀroplaner som utgivits frÄn och med LÀroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts Àr framför allt kapitlet Svenska i samtliga lÀroplaner, men Àven den allmÀnna delen och ett antal debattartiklar om Àmnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma omrÄde Àr inte omfattande och berör inte Àmnet ur vÄr vinkling, vilket gör vÄrt examensarbete relevant och spÀnnande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en lÄg position, bÄde över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning Àr för lÀrandet och att estetiska skolÀmnen fyller en funktion i dagens informationstÀta samhÀlle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvÀrlden ger oss.Som grund för arbetet har vi anvÀnt lÀroplansteori, eftersom det ger en förstÄelse över hur vÄra forskningsobjekt, lÀroplanstexterna, Àr uppbyggda.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolÀmnet idrott och hÀlsa. Det Àr en studie i hur nycirkus dÀr kan anvÀndas för att förankra intentionerna i lÀroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder anvÀnts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkÀtundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frÄgestÀllningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus anvÀndas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrÄn deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hÀlsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.

Gröna tak Àr ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda pÄ takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spÄras flera hundra Är tillbaks i tiden och Àr stÀndigt en vÀxande del i att skapa hÄllbara utemiljöer. Största delen forskning inom Àmnet sker i Tyskland men begreppet vÀxer sig stÀndigt starkare i övriga delar av vÀrlden. Gröna taks frÀmsta egenskap Àr att fungera i system för dagvattenhantering men de har Àven mÄnga andra fördelar, bÄde funktionella och estetiska. Detta examensarbete Àr en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad pÄ minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig pÄ en vilja att studera intensiva gröna tak nÀrmre, för att förstÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanstÀlldas uppfattning om klÀdsel och utseende i förhÄllande till maskulinitet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som pÄverkar mÀns syn pÄ utseende och klÀdsel i arbetet och privat. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt manliga handelsanstÀlldas syn pÄ manlighet Àr relaterat till deras synsÀtt pÄ utseende och klÀdsel. Forskningen kring klÀdsel och utseende Àr omfattande, men den forskningen behandlar Àmnet frÀmst ur ett kvinnligt perspektiv, dÀri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta Àmne intressant att studera.Arbetet vilar pÄ teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanstÀllda kom vi fram till att klÀdseln och utseendet inom arbetet, men Àven privat Àr av stor betydelse för synen pÄ maskulinitet och manlighet.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.