Syftet med arbetet Ă€r att visa vilka bĂ€r, frukt och grönsaker som gĂ„r att odla pĂ„ en odlingslott i zon fem och formge ett förslag pĂ„ hur lotten kan se ut.  Lottens storlek Ă€r 200 mÂČ och har inte stuga, redskapsbod eller vĂ€xthus. Arbetet ger Ă€ven en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt KolonitrĂ€dgĂ„rdsföreningen Falan. I ett intervjuformulĂ€r har ett antal kolonister i kolonitrĂ€dgĂ„rdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. VĂ€xtgrupperna Ă€r indelade i frukt, bĂ€r, baljvĂ€xter, bladvĂ€xter, gurkvĂ€xter, kĂ„lvĂ€xter, lökvĂ€xter, rotfrukter, stjĂ€lkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och Ă€tliga blommor.

SAMMANFATTNING I detta arbete jÀmför vi fyra olika lektioner dÀr vi anvÀnder olika sÀtt att undervisa. Vi vill besvara frÄgorna nÀr eleverna tycks kÀnna lust och engagemang och nÀr eleverna Àr mest/minst synbart aktiva. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten. För att kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar vilka Àr, nÀr tycks eleverna kÀnna lust och engagemang? NÀr tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det nÄgon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten? I sÄ fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs pÄ fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men nÀr stÀderna började exploatera pÄ 1900-talet, ökade hÄrda ytor som Àr en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tÀnka pÄ framtiden och man försökte hitta de bÀsta lösningarna för att kunna göra stÀderna hÄllbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste bestÄndsdelarna i en hÄllbar utveckling och av den anledningen, började man tÀnka pÄ möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började anvÀnda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att anvÀnda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvÀmningsrisken, och förbÀttra stadens bild genom att öka det estetiska vÀrdet.

Hunden (Canis lupus familiaris) har anvÀnts av mÀnniskan för att utföra arbeten i nÀrmare 15000 Är och upptar en nisch som i evolutionÀra termer Àr ojÀmförbar. MÀnniskan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden dÄ vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vÄr omvÄrdnad. Under de senaste tvÄ seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrÄn estetiska aspekter utan respekt för hÀlsa, vÀlfÀrd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven anvÀndning av ett fÄtal populÀra hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos mÄnga raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förÀndrats pÄ mycket lÀnge, medför fysiologiska och beteendemÀssiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för Ätskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva pÄ sitt instrument, hos gymnasieungdomar i Ärskurs tre, tvÄ klasser, pÄ estetiska programmet. Undersökningen Àr en kvantitativ enkÀtstudie med 29 gymnasieelever pÄ en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrÄgeformulÀr (KASAM 13) anvÀndes för att mÀta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkÀten kompletterades med en egen frÄga (benÀmnd Egen) gÀllande informanternas motivation till att öva pÄ sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvÀrde pÄ 3.79 varav 7 var det högsta vÀrdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lÄgt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhÄllandet till motivation att öva pÄ sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt lÄg kÀnsla av meningsfullhet i det de gör.

 Inse mitt vÀrde och behÄll mig en stund till Àr ett utforskande projekt i hÄllbar textildesign. Huvudfokuset i projektet Àr att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av förÀnderlighet och pÄ sÄ vis möjliggöra en förlÀngning av deras livscykler. Detta undersöks utifrÄn ett eget formulerat förhÄllningssÀtt till hÄllbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och förÀnderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förÀndring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som pÄ olika sÀtt gestaltar förÀnderlighet och det formulerade förhÄllningssÀttet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

EssĂ€n Ă€r en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r scenografi? blir essĂ€n en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver Ă€ven min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslĂ„r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Sven-Åke Heed hĂ€nför teatern till de förestĂ€llande konsterna och lĂ„ter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsĂ€ttningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgĂ„r i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom bĂ„de scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförstĂ€llningen, klarnar bilden och scenografens nödvĂ€ndiga kunskaper framtrĂ€der.Scenografen anvĂ€nder kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, Ă€ven om den inte har en framtrĂ€dande roll i arbetet.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.