Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningenhur gymnasieelever idag förhÄller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn pÄ material i förhÄllande till hantverk? Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhÄller sig till material i jÀmförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom omrÄdet lyfter undersökningen fram tankegÄngar om pÄ vilket sÀtt hemslöjdsrörelsens estetik och dÀrmed förhÄllande till material, kunnat vinna ett mer allmÀnt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen vÀrderar olika material, Àr arbetets avsikt att undersöka i vad mÄn dessa ideal Àn i dag prÀglar gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fÀltanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjÀlpmedel för studien.

Detta examensarbete Àr den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och LuleÄ tekniska universitet. Arbetet pÄbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i TimrÄ.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och anvÀnda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvÀrdering och framstÀllning av en funktionell prototyp.

Syftet med föreliggande studie Àr att utforska vad nÄgra sÄngelever pÄ estetiskt program pÄ gymnasiet anser motiverar dem under sÄnglektionerna. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sÄnglektioner de fÄr pÄ respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras pÄ Àr ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att kÀnna sig ?bra? som summerar informanternas berÀttelser om den ökade motivation de upplever dÄ de kÀnner sig bra pÄ att sjunga.

Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.

Syftet med arbetet var att som blivande historielÀrare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att vÀcka intresse kring den som en lÀmplig utgÄngspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig hÀndelse inom kommunikationsomrÄdet var att det Är 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla mÄste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjÀnsterna regelbundet och nÀrvara med de husförhör som prÀsterna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog pÄ det sÀttet till bÀttre vÀgar eftersom mÀnniskor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja vÀg och bygga broar ansÄgs vara en religiös handling. En annan sida pÄ satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att frÀmja integrationen av landets olika delar men ocksÄ för att underlÀtta transporter. Manskap, material och inte minst information till och frÄn slagfÀlten kan utgöra exempel pÄ sÄdana transporter.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelÀrare hanterar situationer dÀr elever motsÀtter sig att delta i aktiviteten som lÀraren planerat att undervisa. Studien avgrÀnsas till att undersöka situationer dÀr en elev motsÀtter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke pÄ grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lÀrande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelÀrare pÄ gymnasienivÄ med syftet att samla data gÀllande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de vÀljer att inleda ett resonemang med eleven som vÀljer att inte delta.

VÀrlden stÄr inför en utmaning vad gÀller livsmedelsförsörjningen. I SkÄne finns nÄgra av vÀrldens bÀsta jordar och gynnsamt klimat för livsmedelsproduktion. SkÄne Àr Àven en tillvÀxtregionen vilket innebÀr att det Àr mÄnga intressen som slÄss om den begrÀnsade resursen mark som finns. Den hÀr studien fokuserar pÄ hur kommunerna i SkÄne förhÄller sig till jordbruksmark i översiktsplaneringen. Syftet med studien har varit att visa pÄ hur skÄnska kommuner hanterar resursen jordbruksmark i översiktsplaneringen.

Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Det finns inget som specifikt kan benÀmnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkÀrlek att tydligare visualisera samband. Man menar att mÀnniskan mÄste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvÀrld och tÀnka i kretslopp istÀllet för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en stÀndig medvetenhet om de estetiska aspekterna pÄ sÄvÀl detaljnivÄ som i det övergripande landskapet. LÀran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Jag valde Àmnet ?marktÀckare för hÄllbara planteringar? dÄ det finns en efterfrÄgan hos anlÀggare och kommuner pÄ marktÀckande vÀxter som har lÄng hÄllbarhet och lÄga skötselkrav. Dessutom ville jag utöka min kunskap inom vÀxtanvÀndning dÄ jag kommer att ha nytta av det i min yrkesroll som trÀdgÄrdsdesigner och rÄdgivare. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ de faktorer som spelar in för att man ska fÄ ett lÄngvarigt resultat i en plantering med marktÀckande vÀxter. En sammanstÀllning pÄ tio arter som ofta ger ett lyckat resultat och som skulle kunna anvÀndas till att kombineras tillsammans har gjorts. DÄ det har varit svÄrt att fÄ tag i relevant information genom litteraturstudier har jag Àven gjort en fÀltstudie och intervjuer. FÀltstudien gjordes pÄ Splendor Plants försöksodling dÀr en del av försöken Àr pÄ just marktÀckande vÀxter.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.