VÄrt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns sprÄkutveckling och vilka vinster som kan erhÄllas genom att tillÀmpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus pÄ musik som verktyg i lÀrande för förskolebarns sprÄkutveckling. För att fÄ en bakgrund och förstÄ musikens roll i förskolan vill vi ocksÄ undersöka barnens syn pÄ musik genom att barnen berÀttar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolor i SkÄne dÀr barn som deltagande var mellan tre och fem Är. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de tvÄ förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, dÀr vi försökte se om det fanns ett mönster i vÄr studie.

Trakthyggesbruket Àr det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av bÄde sociala, estetiska och biologiska skÀl. Det finns dock alternativa sÀtt att bruka skogen pÄ, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger pÄ att skogen Àr fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom Äterkommande gallringar med hjÀlp av simuleringar. Data som anvÀnts för simuleringarna Àr inventeringsdata frÄn VÀstergötlands lÀn, inventerat september 2013. UtifrÄn bestÄndsdata valdes bestÄnd ut med olika trÀdslagsblandning, Älder och bonitet. Simuleringsprogrammet som anvÀndes var Heureka StandWise och bestÄnden simulerades över en 100-Ärsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, bÄde i tallbestÄnd och granbestÄnd. TÀt gallringsmogen skog pÄ bördig mark visade sig vara svÄrt att konvertera.

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger pÄ redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste tvÄ Ären och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lÀra mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville Àven öka min estetiska förmÄga och kunskap. Genom att anvÀnda mig av grafikprogrammet ?Lightwave 3D? plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film.

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka om elever pÄ gymnasieskolans Estetiska program inriktning musik upplevde jÀmstÀlldhet i ensembleundervisningen. Eleverna pÄ fyra olika skolor inom Skaraborg, Ärskurs tvÄ, har fÄtt svara pÄ en enkÀt dÀr frÄgorna utgick ifrÄn syftet samt vÄra frÄgestÀllningar, vilka var: Bemöts tjejer och killar pÄ samma sÀtt? Upplever eleverna att vissa instrument Àr förknippade med killar respektive tjejer? Hur speglas de ?traditionella könsrollerna? i musikundervisningen?MetodVi gjorde en kvantiativ studie och samlade in ett stort antal fakta genom en enkÀtundersökning med hög standardisering som byggde pÄ pÄstÄenden med nÄgra öppna frÄgor, fasta svarsalternativ samt kommentarsfÀlt dÀr eleven kunde yttra sig ytterligare. Vi hade Àven en öppen frÄga om förebilder och varför man valt just det instrumentet man valt. Avslutningsvis fick Àven eleven redogöra för om han/hon tyckte att olika instrument hade en manlig/kvinnlig eller könsneutral stÀllning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever och lÀrare ser pÄ kreativitet, hur den vÀrderas och vilka effekter dessa uppfattningar och vÀrderingar kan fÄ i gymnasieskolans bildundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Hur ser eleverna pÄ kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser lÀraren pÄ kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur pÄverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhÀllet och den övriga skolan ser pÄ kreativitet? Hur pÄverkar den upplevda samhÀllssynen samt elevernas och lÀrarens syn pÄ kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns mÄnga olika teorier om vad kreativitet Àr idag. MÄnga av dessa tidigare populÀra uppfattningar har motbevisats Àven om de fortfarande finns ute i samhÀllet. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier Àr för förenklade för att kunna förklara ett sÄ komplext fenomen som kreativitet.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka hur fyra sÄnglÀrare frÄn tre olika gymnasieskolors estetiska program, inriktning musik, resonerar kring bedömning i kursen SÄng 2. Vidare önskade jag ta reda pÄ om de olika lÀrarna har överensstÀmmande uppfattningar om vad som Àr viktigt att lÀra sig i det centrala innehÄllet i kursen och om de anvÀnder sig av liknande pedagogiska aktiviteter för lÀrande. Jag ville ocksÄ undersöka om de har ett gemensamt sÄnglÀrarsprÄk, i termer och begrepp, dÄ de talar om bedömning och musikaliska prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick frÄn John Deweys utbildningsfilosofiska idéer och som metod anvÀndes en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. I studiens resultat framkom att gymnasiesÄnglÀrarna önskar tydliggöra innebörden i kunskapskraven tillsammans med bÄde kollegor och elever och dÀrmed utveckla ett gemensamt professionellt sprÄk för termer i sÄngundervisning, samt sÀkerstÀlla likvÀrdig bedömning.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syfte med denna studie Àr att fÄ ta del utav Ärskurs 9:ors Äsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska Àmnen som ingÄr i den svenska grundskolan. Den metod jag anvÀnt mig utav i studien Àr en enkÀt studie. Sammanlagt Àr det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkÀt. Av dessa Àr 63 pojkar och 31 Àr flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utstrÀckning har en mycket god uppfattning om hur de ser pÄ skolans Àmnen och vad dessa Àmnen har för betydelse för just dem.

Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

This research project is about how the subjects` art and music has been described under the 20th century in the Swedish school until today. The purpose with this research project is to do a text analysis that describes these subjects now and the last century, to illustrate the differences between today and the last century. Hence the size of this subject I have chosen some random samples out of the 20th century until today. I started to take these random samples from the first lyric I found about these subjects, and continued with these random samples in other lyrics from the middle of the 20th century until the year 2006. I just took these random samples from what I had found because I did not found some lyrics from earlier period of the 20th century.