I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur en grupp unga andrasprÄkstalare tar sig an en klassisk, Àldre text skriven pÄ ett förhÄllandesvis Älderdomligt sprÄk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjÀlp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och ÄterberÀttande av den litterÀra texten. Metoden som anvÀnds för att samla in material till studien Àr en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lÀrare; frÄgeformulÀr med enskilda svar frÄn eleverna och deras lÀrare; loggböcker frÄn eleverna och deras observerande lÀrare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en Àldre text vars sprÄk inte Àr omedelbart gÄngbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehÄll och sprÄkliga form, ÄterberÀtta med egna ord, lÀra sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska sprÄket dÄ och nu..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

The purpose of this paper is to try to understand which negative effects grading and judging in art class can have on the students. The emphasise lies on how the media specific parts of the subject is affected. The goal is to get knowledge how students experience getting judged and graded and how this affects them, hence understanding which factors affects them in a positive or negative way in this process. The literature study starts with a historical survey of the swedish grading system and the art subject in Swedish schools. It countinues to explain the current curriculum with an emphasise on art.

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape?s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn?s dilemma of ?to be or not to be?, is examined from these two different perspectives.

Denna studie har fokus pÄ KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen Àr att undersöka KME-studenternas sidoÀmnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka sidoÀmnen vÀljer KME-studenterna? UtifrÄn vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor pÄverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, lÀraridentitet och kompetens? Jag har anvÀnt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (pÄbörjad utbildning 2007-2008) sidoÀmnesval utifrÄn materialet frÄn Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen tÀcker dÀrigenom hela den behandlade populationen.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsÀttningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillÀgg till översiktsplaner, som uppstÄtt i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över frÄn plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar ocksÄ ett förslag till tema-tiskt tillÀgg till Motala kommuns översiktsplan. DÀr prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras nÀr vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgÄr en tillstÄndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger pÄ egna tankar frÄn utarbetandet av det tematiska tillÀgget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter frÄn kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och frÄn lÀnsstyrelsen. UtifrÄn redovisade förutsÀttningar och analys av hur vindkraftens omgivningspÄverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats.

BakgrundKvinnlig könsstympning Àr ett fysiskt ingrepp dÀr hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller pÄ annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i vÀrlden. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer frÀmst i östra, vÀstra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnÄldern.

MÄnga mÀnniskor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvÄrdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som Àr drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anstÀllda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke pÄ det friskvÄrdserbjudande som finns att tillgÄ för de anstÀllda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens pÄ 62 %. Metoden var enkÀtundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som anvÀndes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bÀttre förstÄr vilka kunskaper de fÄr i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlÀrarna anvÀnder för att eleverna ska reflektera och om det Àr möjligt att arbeta Àmnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter frÄn tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bÀttre förstÄr vilka kunskaper de egentligen fÄr och dÀrigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen Àr för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlÀrare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Denna studie grundar sig i vÄrt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollÀrare arbetar med och pÄverkar barns fria bildskapande pÄ fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frÄgor om hur förskollÀrarens fokus pÄ lÀrande, barnsyn och respons pÄ barnets bilder pÄverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes Àven vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollÀrarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.