I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from VĂ€rmland.

Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of how customer engagement, communication / interaction and customer insight are driving forces behind the use of Social CRM from a leadership perspective.Method: The purpose of the study, we believed it was appropriate to use a qualitative approach to conduct the study. The empirical data were collected through semi-structured interviews. The sample consisted of 10 companies located in the GĂ€vle area who are active on social media. The interviews were coded to obtain keywords and patterns. These patterns and keywords are then analyzed to arrive at the study's results.Results and contributions: Our results suggest that all the identified benefits, customer engagement, customer insight and communication are driving forces to make use of social CRM.

Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslÀrare pÄ det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslÀrare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast stÀllt frÄgor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lÀrarna utformar sin undervisning pÄ olika sÀtt. Vilka moment som de lÀgger mest vikt pÄ varierar mellan lÀrarna.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of childrenÂŽs literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As childrenÂŽs literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other?In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of childrenÂŽs literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och mÀn/kvinnor. MÄlet Àr att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrÄn teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om svensklÀrares attityder och förhÄllningssÀtt till hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen och om det görs nÄgra tolkningar av de lÀsta verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. OmrÄdet som undersöks Àr i vilken utstrÀckning lÀrarna lÄter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterÀra texterna som de möter och om det Àr lÀsarens egen upplevelse och den estetiska kÀnsligheten som efterstrÀvas i klassrummet eller om skönlitterÀra verk har andra vÀrden som kÀnns viktigare för yrkesverksamma lÀrare.Vad som ocksÄ utreds Àr om lÀrarna pÄ nÄgot sÀtt Àr influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har pÄverkat skolvÀrlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och frÀmst en bild av sex svensklÀrares instÀllningar och attityder gentemot anvÀndningen av skönlitteratur pÄ gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk kÀnslighet vad det gÀller tillÀgnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt lÀromedel ger av hur lÀsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Denna studie har utförts i syfte att utifrÄn begreppet ekosystemtjÀnster spÄra hur lÀrarstudenter resonerar om mÀnniskans beroende av och relation till naturen. Data utgÄr huvudsakligen frÄn ett för- och eftertest som utförts pÄ 29 lÀrarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehÄllande fyra av de 29 studenterna anvÀnts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sÀtt att resonera om villkor och förutsÀtt-ningar för mÀnsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet dÀr mÀnniskans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Vad innebÀr stadens woodlandplanteringar för de mÀnniskor som varje dag passerar förbi? Vari bestÄr dess estetiska tilltal? Den hÀr uppsatsen försöker besvara dessa frÄgor, och skapa en bild av vad det innebÀr att planera in denna typ av plantering i vÄra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgÄr uppsatsen frÄn woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgÄngspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna Àr viktig för oss som mÀnniskor, och pÄ vilka sÀtt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.