Uppsatsen behandlar Àmnet arkitektur pÄ gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjÀlp av etnografisk metod undersöks hur lÀrare förhÄller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhÀllsbyggande och miljö/arkitektur, respektive pÄ Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. AvgÄngselever vÄren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började pÄ gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir dÀrmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturÀmnet.Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lÀrarna om Àmnet och pÄ sÄ sÀtt diskutera och nÀrma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar pÄ att lÀrarna arbetat varierat och med stor anvÀndning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med Àmnesintegrering dÀr det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturÀmnet..

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Uppsatsen behandlar hur en lÀsares genrekunskap pÄverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod pÄ fyra sidor, ur en lÀngre serie som jag sjÀlv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden gÄr jag igenom Scott McClouds syn pÄ serier, Bordwell och Thompssons syn pÄ genrer, samt viss bakgrund och förutsÀttningar för min series mytologi, berÀttande och estetiska uttryck.Jag har genomfört en kvalitativ studie dÀr jag lÄtit fokusgrupper med olika förutsÀttningar vad gÀller förkunskaper och bakgrundsinformation lÀsa och diskutera serien.För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berÀttande. Serien bygger pÄ ett tydligt symbolsprÄk med förankring i verkligheten.De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen Àr att mycket bakgrundsinformation hÀmmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn pÄ könsroller..

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa Àr de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod anvÀnde jag bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder som enkÀt och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkÀter till pedagoger för att fÄ deras lika/olika syn pÄ verksamheten.

Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

Problem: Det satsas mycket pÄ internutbildningar inom mÄnga företag och det finns en del forskat kring Àmnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. DÀremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till nÄgot, om de anstÀllda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus Àven ökat pÄ de anstÀlldas (inom serviceföretag) estetiska attribut sÄsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus pÄ sÀljpersonal och deras syn pÄ internutbildningar.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsÄskÄdningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionslÀroböcker som Àr publicerade pÄ 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsÄg att kartlÀgga fyra lÀroböckers innehÄll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehÄllsliga vÀrde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.Granskningen visade att lÀroböckerna innehöll en ansenlig mÀngd av schabloniserande bilder som förestÀllde livsÄskÄdningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut sÀrskiljande drag i troende mÀnniskors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende mÀnniskor inom de berörda livsÄskÄdningarna lever i en vardagskontext som Àr ceremoniellt styrd, frÀmmande och exotisk. Granskningen visade ocksÄ att det fanns, men i en mer blygsam utstrÀckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill sÀga objektiva bilder som Àr aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende mÀnniskors vardagsliv..

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för sÀkerstÀllandet av hÄllbara stÀder bÄde idag och för kommande generationer. DÀrför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, Àven kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebÀr en bedömning av den miljöpÄverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart Àr hur och om dessa system Àr tillÀmpningsbara frÄn ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllning: Vad skiljer de allt mer frekvent anvÀnda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? TvÄ av de största systemen pÄ den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jÀmförs med stöd i tvÄ aktuella exploateringsomrÄden: Masthusen och Norra DjurgÄrdsstaden.

Syftet med utvecklingsarbetet Àr att utveckla kunskap hos oss och andra lÀrare om hur estetik kan anvÀndas som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar dÀr ele-ver övar sin lÀs- och skrivförmÄga. Vi valde aktionsforskning som metod och har anvÀnt oss av ett kvalitativt arbetssÀtt dÀr vi genomförde intervjuer och ob-servationer. VÄr handbok Àr en produkt av vÄra erfarenheter som vi utvecklat genom att lÀsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lÀrare. Eftersom lÀrarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vÄr handbok kan vara en del av processen dÀr estetiken fÄr en sjÀlvklar plats som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen.