Sökresultat:
37898 Uppsatser om Läroformer inom estetiska lärprocesser - Sida 26 av 2527
Förslag pÄ utformning av Tingsryds travbana för att skapa en attraktiv och publikvÀnlig yttre miljö
Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .
BildÀmnet - ett kravlöst tidsfördriv eller ett verktyg för elevens lÀrande?
Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..
Kommunikation genom ett vidgat sprÄk
Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.
Det instrumentala perspektivets Gemu: En studie om instrumentets betydelse för lÀrandet i Àmnet Gehörs- och musiklÀra
Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lÀrande i Gehörs- och musiklÀra pÄ gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande tvÄ frÄgestÀllningar: Hur tÀnker och agerar elever utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- musiklÀra? Hur förhÄller sig lÀrare i sin undervisning till hur elever tÀnker och agerar utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- och musiklÀra? TvÄ lÀrare och fem elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lÀstes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.
En soffa
Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.
Estetiska lÀrprocesser i förskolan : En kvalitativ studie av hur förskollÀrare arbetar med estetik
Föreliggande studie fokuserar pÄ Àmnet estetik och hur Àmnet anvÀnds i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollÀrarna sÄg positiva fördelar med att anvÀnda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för Àmnet.
Den goda platsen : om varför vi tycker mer om vissa platser Àn andra
How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.
Skogseken : En undersökning av ekens kulturhistoriska och estetiska vÀrde, samt dess anvÀndning i den urbana vegetationsbyggnaden.
Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har pÄ ekens estetiska vÀrde, samt vilka anvÀndningssÀtt de tycker framhÀver ekens karaktÀrer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida anvÀndningen kan komma att se ut.
Jag har valt att Àgna en del av arbetet Ät att lyfta fram vissa historiska hÀndelser dÀr eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det Àr viktigt att kÀnna till ekens historia om man skall argumentera för att anvÀnda den. NÀr bönderna förbjöds hugga ner ekar pÄ sin egen mark, sÄ skapades ett ekhat, men spÄren av denna syn pÄ eken Àr förmodligen vÀldigt otydliga idag.
Gener som pÄverkar fjÀderdrÀktens fÀrg och mönster hos höns
I naturen har fÀrgen pÄ hönans (Gallus) fjÀdrar en betydande roll för dess överlevnad och reproduktion. I början av domesticeringen handlade det om att selektera ut individer för produktion, religiösa seder och tuppfÀktning. De senaste Ärhundradena har Àven det estetiska utseendet fÄtt en större betydelse i vÄrt samhÀlle, bÄde nÀr det gÀller fÀrg och mönster pÄ hönans fjÀderdrÀkt men Àven nÀr det gÀller fÀrgen pÄ dess Àggskal. Man har genom studier visat att pigmentet melanin har en betydande roll för fjÀdrarnas fÀrg och mönster. Genom forskning har man kunnat identifiera olika gener som Àr inblandade vid uttrycket av fjÀderdrÀktens fÀrg och mönster och nÄgra av dessa loci Àr E, C och I.
Den estetiska kompetensen som bedömningsgrund : En jÀmförelse mellan privat och offentlig sektor
Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.
Augmented reality-markörer, deras utformning och platsbaserat berÀttande
NĂ€r det gĂ€ller design av augmented realityÂmarkörer och platsbaserat berĂ€ttande finns det mĂ„nga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för anvĂ€ndaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hĂ€nsyn till, bland annat mĂ„ste markörerna vara igenkĂ€nnbara som just markörer samtidigt som de mĂ„ste vara tolkningsbara av bildigenkĂ€nningen i augmented realityÂenheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berĂ€ttandet mĂ„ste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie dĂ€r scenarier och prototyper har utvecklats utifrĂ„n designmetoder som bland annat brainstormning och idĂ©loggar baserat pĂ„ teorier om designprinciper för augmented reality och berĂ€ttande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvĂ€rderats genom anvĂ€ndbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gĂ„ng? ? en platsbaserad berĂ€ttelse med tillhörande augmented realityÂmarkörer.
Musikaliskt skapande pÄ gymnasiet: en studie av elevers syn
pÄ undervisning och lÀrande
Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.
Estetiska lÀrprocesser, deras betydelse för inlÀrning och social förmÄga : Ska Kulturskolan spela en roll i framtidens skola?
The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.
Varför vÀljer elever det estetiska programmets musikinriktning? : En studie över musikestetelevers tankar kring sitt gymnasieval
During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947.Jönköping Bandy?s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves.In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association.The intention was: ?Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.? and was torn apart into these three questions:What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity?Which visual materials does Jönköping Bandy need?How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites?The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design.
Synliggjord sjÀlvbild : Hur bildÀmnet inom kursen estetisk verksamhet kan pÄverka gymnasieelevers livskvalitet och sjÀlvbild
Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever lÀser. Kursen har olika inriktningar sÄ som bild, dans, drama, slöjd, musik och Àmnar till att utveckla elevernas kÀnslor och tankar i kreativ form. Arbetet Àr begrÀnsat till att se hur bildÀmnet, inom estetisk verksamhet, kan pÄverka elevernas sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla, och hur Àmnet kan Àmnet kan utrusta dem till att bli de kreativa mÀnniskor som arbetslivet sÄ ofta efterfrÄgar. Vidare undersöker uppsatsen hur Àmnet kan anvÀndas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhÀllsmedlemmar. Forskningen Àr fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i Äldrarna 40-60 Är.