Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Poesi Àr en konstform med fÄ regler och fria ramar. MjukvarukonstruktionÀr, tvÀrtemot poesin, baserat pÄ ett rigoröst ramverk med strikta förhÄllningsregler. HÀr utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjÀlp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt sprÄk kan genereras och hur det genererade sprÄket kan bilda poetiska texter med hjÀlp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska vÀrdet pÄ den genererade poesin undersöks utifrÄn en objektiv bedömning som sedan jÀmförs med en lÀsares subjektiva uppfattning.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Detta examensarbete bearbetar resultatet frÄn ett designpedagogiskt projekt dÀr ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att fÄ syn pÄ elevernas visuella kompetens för att svara pÄ regeringens förslag om att lÀgga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det Àr möjligt att fÄ syn pÄ ungdomars kunskaper att lÀsa av och anvÀnda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. FrÄgan som stÀlls Àr: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att fÄ svar pÄ detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute pÄ tvÄ skolor i nÀrförorter till Stockholm.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka lÀroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och dÀr visa pÄ hur Àmnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. DÀrtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lÀrarna sÀtter upp mÄl, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/Àmne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare lÀroplaner? Hur planerar, lÀgger fokus, sÀtter upp mÄl och tolkar lÀrarna ensembleundervisningens syfte i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen? Det som framgÄr i Lpf 94 Àr bristen pÄ en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingÄ i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehÄll lite tydligare.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som bestÄr av Ätta portrÀttfotografier, krÀvdes kunskap om hur dokumentÀra portrÀttbilder och portrÀttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. UtifrÄn den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av portrÀtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovÀrdigheten pÄ bilderna skulle uppfattas beroende av genre. DÀrefter genomfördes en enkÀtundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvÀrderades och som resulterade i att frÄgestÀllningen besvarades. FrÄgestÀllningen löd pÄ följande sÀtt.Vilka skillnader och likheter finns det dÄ man fotograferar portrÀtt i den dokumentÀra genren gentemot reklambilder? PÄverkas trovÀrdigheten i bilden beroende pÄ vilken genre det Àr frÄgan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och frÀmst skillnaderna mellan genrerna Àr bland annat bildernas format, retuschering, ljussÀttning, fÀrg eller svartvita portrÀtt, portrÀttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har pÄverkat trovÀrdigheten i bilderna pÄ olika sÀtt, beroende pÄ genre..

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur lÀrare och ansvariga uppfattar de lÀrande som sker i ett fritidshem som Àr inspirerat av Reggio Emilias arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i PiteÄ. Intervjuerna genomfördes under april 2007 pÄ fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar vÀl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgÄngspunkten Àr lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell Àr estetiska uttryckssÀtt samt en medveten dokumentation av de lÀrande som sker..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om och i vilken grad elever, och lÀrare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola pÄverkade integrationen. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill sÀga enkÀtundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill sÀga elev- och lÀrarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklÀra kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har frÀmst för avsikt att ge grundlÀggande fÀrdigheter relaterade till sÄng eller instrument, men pÄvisar koppling i B-kursen.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt lÀromedel inom gjutning i skolÀmnet bild och form samt att undersöka hur lÀrarstudenter och en nyutexaminerad lÀrare sÄg pÄ det skapade lÀromedlet och blogg som lÀromedel. De frÄgestÀllningar som studien utgick ifrÄn var ?hur kan en blogg som lÀromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lÀrarstudenter och nyexaminerade lÀrare i bildÀmnet om det fÀrdiga lÀromedlet??. För att besvara dessa frÄgor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett lÀromedel i skolan. Temat pÄ detta lÀromedel var gjutning, dÀr tvÄ gjutningstekniker presenterades; tvÄdelad gipsform och alginatform.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.