Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ tvÄ gruppbostÀder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende pÄ gruppbostÀderna. AvgrÀnsningen Àr dragen till att undersöka matsituationen dÀr denna Àr uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och mÄltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal frÄn gruppbostÀderna och fokus Àr att undersöka huruvida de boende fÄr vara delaktiga och sjÀlvbestÀmmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhÄllandet mellan boende och personal Àr komplext och att personalen pÄverkar de boende pÄ explicita sÄvÀl som implicita sÀtt. DÄ stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering sÄ pÄverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att Àta nyttig mat.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva variationen av strategier som elever anvÀnder sig av vid behandling av diskreta mÀngder inom tal i brÄkform, dÄ uppgifterna Àr av varierad art och dÀr objekten Àr ordnade sÄvÀl som oordnade. För att erhÄlla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, pÄ 78 elever i Ärskurs sex, vilka utifrÄn elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillÀmpning av tal i brÄkform, formation av helhet, formation av enhet och operation pÄ och med tal i brÄkform.De ingÄende strategierna i kategorin heltalstillÀmpning av tal i brÄkform nyttjar brÄkuttryck som heltal pÄ sÄ vis att de ingÄende talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremÄl för en operation. Inom formation av helhet ingÄr strategier inom vilka eleverna pÄ olika sÀtt delar upp helheten utifrÄn nÀmnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrÄn sin förförstÄelse grupperar de ingÄende objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Floran av militÀrteoretiska verk Àr mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har mÄnga debattörer ifrÄgasatt vÀrdet av sjökrigsteori och dess pÄverkan pÄoperationerna. Man kan ifrÄgasÀtta om personer i position att pÄverka operationernasgenomförande lÀser litteratur om sjökrigsteori och om de i sÄ fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanÄgon inverkan pÄ krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frÄgestÀllningar somavses besvaras Àr: vilka idéer kan sÀgas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utstrÀckning gÄr det att Äterfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första vÀrldskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

I större organisationer finns ett behov av att sÀkerstÀlla att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mÄl, samtidigt som lokala verksamheter mÄste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien Àr att genom en fallstudie skapa en förstÄelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förstÄelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesÀttning. Organisationen som studeras Àr Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt pÄ VÀstra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesÀttande chefer och tvÄ fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn pÄ sambandet mellan lönesÀttning och motivation.

Uppsatsen handlar om hur VÀsterÄs centrala parker anvÀnds. Arbetet syftar till att utvÀrdera om deras utseende, karaktÀrer och funktioner bidrar till att tillgodose invÄnarnas behov och intressen. Hur anvÀndningen förÀndrades beroende pÄ aspekter som vÀder, vardag eller helgdag samt tid pÄ dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och DjÀkneberget i VÀsterÄs valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktÀr majoriteten av stadens centrala parker.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Uppsatsen presenterar tvÄ studier som med den socialpsykologiska modellen ?teorin om planerat beteende? (Ajzen, 1991) undersöker hur vÀl en webbaserad mÄltidsplaneringstjÀnst lyckas med att fÄ dess anvÀndare att regelbundet Àta varierat.TjÀnsten bestod huvudsakligen av en sökbar receptdatabas pÄ 250 recept, en kalender för att planera in recepten i, och en inköpslista som genererades automatiskt utifrÄn recepten i kalendern. TjÀnsten byggdes under tiden som uppsatsen skrevs, och författaren deltog som interaktionsdesigner i detta projekt.I  uppsatsen presenteras  tvÄ sekventiella studier för att mÀta anvÀndarnas intention till beteendet. I vardera studie presenteras först webbtjÀnsten och den funktionalitet den hade vid tiden för testet. Detta följs av en hypotes om tjÀnstens pÄverkan över anvÀndarnas vilja att Àta varierat.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvÄrigheter, med sÀrskilt fokus pÄ begreppet brÄk. Jag redogör för bÄde forskares och lÀrares uppfattningar om vad matematiksvÄrigheter Àr och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svÄrigheter med matematik. Det framkommer att det Àr ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas sÄ olika. Orsakerna till matematiksvÄrigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska sÄ vÀl som pedagogiska. För att underlÀtta matematikinlÀrningen för elever med matematiksvÄrigheter menar forskarna att man bör lÄta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.

Aktiebolag ska enligt lag upprÀtta finansiella rapporter enligt rÄdande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella stÀllning, dÀr ett företags förmÄga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont pÄ tolv mÄnader framÄt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmÄga att fortleva som en going concern som osÀker, ska det Äterges i revisionsberÀttelsen. Tidigare studier har pÄvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika frÄn att upphöra sin existens och sÄledes, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger lÄg kvalitet i revisorernas granskningar.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.