NÀringsrik mat och bra matvanor Àr en viktig förutsÀttning för god hÀlsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vÀnner/familj och ekonomi. DÄ mÄnga levnadsvanor skapas i ungdomsÄren fÄr dessa en stor betydelse för hÀlsan senare i livet. Av denna anledning vÀcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hÀlsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

Inledning: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande problem som ses hos bÄde individer och i samhÀllet i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. MÄnga av de med psykisk ohÀlsa söker hjÀlp i primÀrvÄrden men primÀrvÄrden Àr dÄligt rustade för att hjÀlpa dessa personer. Distriktssköterskor trÀffar en stor del av befolkningen och dÀrmed mÄnga mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och analysera forskning om distriktssköterskors omvÄrdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohÀlsa, ur ett primÀrvÄrdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen Àr utformad som en systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:the pupils had to work with living-related problem tasksthe pupils had to work in pairs to resolve problem solvingthe pupils had to work in larger groups to resolve problem solvingthe pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solvingthe pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes..

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns sociala vÀrld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua Ätta barn frÄn en andra/tredjeklass, vi intervjuade Àven klassens pedagog. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt omrÄde visar att det Àr viktigt att fÄ vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid gÄr Ät till att skapa och underhÄlla relationer. Det Àr Àven viktigt att skolgÄrdsmiljön Àr varierad och inspirerande och att barnen leker pÄ olika sÀtt i olika miljöer.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför tvÄ lÀrare i en klass i Ärskurs tvÄ valt att anvÀnda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker Àven om eleverna har liknande Äsikter som lÀrarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lÀrare genererar med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bÀst för att besvara mina forskningsfrÄgor. Den sociokulturella teorin ligger som grund dÄ bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med mÀnniskans relationer. De metoder som anvÀnts för att besvara mina frÄgestÀllningar Àr observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lÀrarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lÀrarnas motiv Àr flera och utgÄr ifrÄn dels ett lÀrandeperspektiv dÀr eleverna Àr i fokus dels ett didaktiskt perspektiv dÀr effektivitet och tidsvinster under lektioner Àr fokus.

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Under de senare Ären har rapporter visat pÄ att de psykosociala arbetsmiljöproblemen Àr framtrÀdande inom skolan och lÀrare Àr en av de yrkesgrupper dÀr de flesta lÄngtidssjukskrivningarna beror pÄ stress. Vidare tillhör lÀrare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sÀmst socialt stöd, vilka alla Àr faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket Àr var femte lÀrare Àr idag i riskzonen för allvarlig ohÀlsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremÄl för omfattande förÀndringar, den sÄ kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, fÀrre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesÀttning och nya arbetsformer. LÀrare upplever att förÀndringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Forskarna menar att dyskalkyli Àr lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjÀlpa elever med dyskalkyli Àr det viktigt att upptÀcka svÄrigheterna sÄ tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och dÀrmed kunna stÀlla en tidig diagnos samt sÀtta in tidig hjÀlp. Jag har dÀrför undersökt vilken kunskap lÀrare har för att kunna upptÀcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjÀlpa elever med specifika matematiksvÄrigheter. För detta ÀndamÄl genomfördes ett antal intervjuer med lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolÄren.