Kommunikation i matematikklassrummet
Matematiklärares skildringar av kommunikationen i deras undervisning
Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade. Vi menar att synsätten påverkar kommunikationens roll i deras undervisning och i vilken omfattning den kommunikativa aktiviteten sker mellan och styrs av eleverna. Resultaten visar oss att klassrumsklimatet och tillgång till tid är faktorer som påverkar lärarnas undervisning. Vidare redogör vi för hur lärarna stimulerar eleverna till matematisk kommunikation genom att visa på betydelsen av språket, såväl det vardagliga som det matematiska, genom att verka för alla elevers delaktighet samt genom aktiviteter som stimulerar till kommunikation. Det finns en variation i lärarnas olika redogörelser. Efter analys med Hufferd-Ackles (2004) verktyg ser vi att lärarna med ett mer elevcentrerat kommunikativt synsätt allmänt hamnar högre på deras skala, som mäter samtalskulturens effektivitet, än de med ett lärarcentrerat kommunikativt synsätt. En viktig slutsats är att lärarna uttrycker ett behov av kollegiala samtal och samarbeten.