Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Ella Mathematics is a web portal that will completely replace the printed math text book in the Swedish elementary school. When the math education is moved in to the digital world the flexibility and adaptability will increase.In 2011 the Swedish government revised the Swedish school system, which contained a whole new curriculum for the elementary school math education. This has been the foundation for the development of Ella Mathematics and the design of the three different users; student, teacher and parent. The development has been done with Dynamic Product Development methods from the project start in September 2011 until the final exam in May 2012.Ella Mathematics has been developed with the pupil?s math knowledge in focus.

Företagssköterskans arbete utgÄr ifrÄn hÀlsofrÀmjande insatser dÀr det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning pÄ mÀnniskan och arbetslivet. Samtalet blir dÀrmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och dÀrav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anstÀllda och verksamma inom en företagshÀlsovÄrd. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet Àr företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett Äterkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock anvÀndes samtalet pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation.Företagssköterskorna beskrev Àven vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa anvÀndes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lÀrande i matematik, syftet med Àmnet, vilka strategier de anvÀnder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.UtifrÄn ett elevperspektiv anvÀnde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger pÄ bestÄr av enkÀter med öppna frÄgor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i Är 5 och 6 deltog. Med utgÄngspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgÄr att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lÀrande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För mÄnga elever Àr matematikinlÀrning ett sjÀlvstÀndigt arbete med stÀndig trÀning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet Àr att undersöka hur ett urval av svensklÀrare i grundskolans senare Är pÄ olika sÀtt resonerar kring anvÀndandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnÄ detta syfte har fem stycken lÀrare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lÀrare uppvisade en varierad syn pÄ sÄ vÀl sjÀlva bloggverktyget som dess anvÀndningsomrÄde. Majoriteten av dessa lÀrare stÀller sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser ocksÄ vissa kritiska aspekter sÄ som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur skolan bemöter de matematiskt begÄvade eleverna. UtifrÄn detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar uppstÀllts: Vad gör lÀrarna för att stimulera de begÄvade eleverna? Anser sig lÀrarna ha tillrÀckliga resurser för att kunna tillgodose de begÄvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklÀrare pÄ en 7-9-skola har genomförts. PÄ skolan har man nivÄindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva Ärskurser. HÀrigenom har Àven de duktiga grupperna kommit att innehÄlla elever som behöver mycket hjÀlp och undervisningsnivÄn Àr dÀrför inte sÄ hög.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som Àr vanligt förekommande i den förskola som ingÄr i studien. UtifrÄn ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, Älder, klass, etnicitet och funktionsnedsÀttning i den valda barnlitteraturen. Detta har Àven gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mÄngfald av karaktÀrer, eller ifall makt tillskrivs karaktÀrer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha pÄ förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktÀrer som bÄde följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett globalt problem, patienter i utvecklingslÀnder Àr speciellt utsatta pÄ grund av att mÄnga sjukhus har begrÀnsade resurser. DÀrför kom idén upp att göra en studie som belyser hur sjuksköterskor hanterar handhygien med avseende att förebygga vÄrdrelaterade infektioner pÄ Bulongwa Lutheran Hospital i Tanzania. Data samlades in genom en observationsstudie som varade i fyra dagar. Anteckningar frÄn observationen skrevs ner i löpande text och analyserades genom en detaljerad innehÄllsanalys. I analysen vÀxte ett antal kategorier fram, vilka resulterade i fyra övergripande teman: tvÀttmöjligheter, handtvÀtt, handskanvÀndning och övriga hygienaspekter.