Barnlitteraturens makt
Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker. I en av barnböckerna tillskrevs makt även identitetskategorierna manligt kön och ålder, i en kvinnligt kön och någon form av funktionsnedsättning, och i en verkade makt inte tillskrivas några av identitetskategorierna kön, ålder, klass, etnicitet eller funktionsnedsättning. För att en mångfald av karaktärer ska tillskrivas makt saknas dock även en varierad framställning av etnicitet och klass. En mångfald av karaktärer som tillskrivs makt i barnlitteratur är viktigt eftersom studien även visar att förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande kan påverkas av de normer och attityder som framställs i barnlitteratur.