Detta arbete handlar om rattfylleri med narkotikaklassat preparat i blodet. Polisen har den senaste femĂ„rsperioden fördubblat sina anmĂ€lningar med drograttfylleri. Vi har studerat polisen i Halland, VĂ€sterbotten och Örebro lĂ€n och kan konstatera att de har varierad kunskap för att kunna arbeta effektivt mot drograttfylleri. I Örebro lĂ€n har man en bĂ€ttre utbildad personal vilket medför fler upptĂ€ckta drograttfyllerier. PĂ„ de andra tvĂ„ myndigheterna utbildar man successivt fler poliser som ska förbĂ€ttra deras arbete med att upptĂ€cka drograttfylleri.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

SammandragLena Edander, 2013: BedömaröverensstÀmmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs dÄ fem av varandra oberoende bedömare betygssÀtter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs, men Àven att försöka finna svar pÄ varför lÀrarnas bedömning emellanÄt varierar.För att undersöka detta har lÀrarnas betygssÀttning av elevtexterna sammanstÀllts och berÀkningar av bedömaröverensstÀmmelsen genomförts med avseende pÄ procentuell överensstÀmmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av berÀkningarna har sedan analyserats och slutsatser angÄende orsaker till avvikelser i betygssÀttningen har gjorts angÄende tre elevtexter dÀr bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstÀmmelse pÄ 35 % nÄs mellan lÀrarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna stÄr att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lÀrare bör sambedöma elevtexter för att fÄ en mer rÀttvis betygssÀttning.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Att anvÀnda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper pÄ ett annat sÀtt Àn i ett traditionellt arbetssÀtt. Det laborativa materialet Àr av stor betydelse dÄ eleverna pÄ olika sÀtt kan uttrycka kunskap med hjÀlp av materialet. Detta Àr en aktionsforskningsstudie gjord pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur elevers förmÄgor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet vÀxte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades pÄ vÄra VFU-skolor.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Internationellt sett Àr amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat nÄgot senaste Ären. Studier visar att instÀllningen till amning Àr positiv, men att kvinnor upplever svÄrigheter i samband med amning samt en brist pÄ information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, dÀr data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehÄllsanalys.

Vi ville utforma en lektionssekvens för tvÄ klasser, sammanlagt 44 elever, pÄ Naturvetarprogrammet pÄ gymnasiet i Ärskurs 3. Med utgÄngspunkt i teorier om att mÀnniskan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. MÄlet var att lektionerna skulle vara varierande sÄ att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle ocksÄ fÄ möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsÀttningar som gavs pÄ vÄr partnerskola delade vi in lektionssekvensen i tvÄ delar. Den första delen skulle vi lÀra ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Föreliggande studie baseras pÄ sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till mÀn som Àr alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende Àr och hur fenomenet medberoende lever och utifrÄn det kan en djupare förstÄelse för den medberoendes livsvÀrld skapas. För att uppnÄ en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, anvÀnds tvÄ olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen bestÄr av tvÄ djupintervjuer och fem retrospektiva berÀttelser. Studien Àr kvalitativ och tillvÀgagÄngssÀttet Àr teorigenererande.

Syftet med Denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀsinlÀrningen utifrÄn teorier och praktiken i skolans tidigare Är. Jag har valt att undersöka hur tre lÀrare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala lÀsinlÀrning. Jag har Àven observerat fyra lÀrare för att kunna fÄ en tydligare bild av undersökningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar i min undersökning Àr: PÄ vilket sÀtt lÀsinlÀrning sker utifrÄn forskningen? Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna i praktiken i skolans tidiga Är? UtifrÄn teorierna kring lÀsinlÀrningen och intervjuer, observationer i tvÄ skolor upptÀckte jag att det finns en stor mÀngd av olika arbetssÀtt inom detta omrÄde och lÀrarna anvÀnder de arbetssÀtt som passar det barngrupp de arbetar med.

Det har gjorts flertalet studier som bekrÀftat vegetationens betydelse i leksammanhang, men det finns ett behov av vidare studier i enskilda vÀxtval. Denna studie har gjort ett första försök i att bedöma vedartade vÀxters lÀmplighet för leksammanhang utifrÄn (A) risk, (B) slittÄlighet och (C) lek. Studien har gjorts utifrÄn vegetation i direkt anslutning till ett antal lekplatser i Halmstad kommun. Lekplatsen som stÄndort stÀller stora krav pÄ vÀxters tÄlighet för slitage, och det Àr dÀrför ett viktigt kriterium i arbetet med att vÀlja lÀmpliga vÀxter. Risker som bör undvikas i leksammanhang Àr taggar, tornar och giftiga vÀxtdelar. För bedömning av vÀxters positiva pÄverkan i leksammanhang studerades vÀxtmaterialet utifrÄn kriterierna: (1) förekomsten av löst material, (2) barns möjligheter att pÄ olika sÀtt pÄverka och anvÀnda vegetationen och (3) vÀxters potential till kojverksamhet. Studien visar att samtliga studerade vÀxter kunde bedömas som slittÄliga och att alla vÀxter uppfyllde lekkriteriet löst material.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .