SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

För eller senare kommer man som lÀrare att stÀllas inför det faktum dÀr man mÄste hantera en krissituation, dÀr en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom Àmnet krishantering Àr dÀrför ett viktigt hjÀlpmedel för hur man pÄ bÀsta sÀtt stöttar och hjÀlper barn och vuxna i svÄra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur man inom skolan arbetar men krishantering för att pÄ sÄ sÀtt samla kunskap inom Àmnet. Denna kunskap Àr ett viktigt redskap för mig i mitt kommande lÀraryrke men ocksÄ för andra som Àr verksamma inom lÀraryrket. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat tvÄ pedagoger och en rektor.

VÄrt arbete handlar om skönlitteraturens betydelse i skolan och vilka metoder forskare och pedagoger rekommenderar i litteraturpedagogiskt arbete. Arbetet inleds med styrdokumenten eftersom det Àr de som anger vilka riktlinjer skolan skall arbeta efter. DÀrefter tar vi upp vad nÄgra forskare och pedagoger anser om skönlitteraturens betydelse i skolan och nÄgra metoder de rekommenderar. Vidare följer en empirisk del dÀr vi via intervjuer undersökt verksamma lÀrares Äsikter till skönlitteratur i skolan, samt vilka metoder de rekommenderar i arbetet med detta. Vi har i arbetet fokuserat pÄ Äk F-6.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Syftet med studien Àr att undersöka tio lÀrares instÀllning till laborativ matematik och om den skiljer sig Ät beroende pÄ vilken Äldersgrupp de undervisar.Under vÄr tid som lÀrarstudenter har vi reflekterat över att det vi lÀr och lÀser inte alltid stÀmmer överrens med det vi möter i verkligheten. NÀr det gÀller Àmnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett lÀromedel. Vi har Àven sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir Àldre. För att fÄ reda pÄ om vÄra erfarenheter stÀmde lÀste vi litteratur med fokus pÄ laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ intervjustudie.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svĂ„righeter att nĂ„ kunskapsmĂ„len, trots att de har minst godkĂ€nt frĂ„n matematik i Ă„r nio, samt att finna utgĂ„ngspunkter för att underlĂ€tta övergĂ„ngen frĂ„n grundskola till gymnasium i Ă€mnet matematik. En enkĂ€tundersökning om elevernas syn pĂ„ matematik och matematikundervisning i Ă„r nio jĂ€mfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lĂ€rarhjĂ€lp, undervisningssĂ€tt eller bild av kunskapsmĂ„len mellan Ă„r nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svĂ„righetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svĂ„righeter att hantera det ökade kravet pĂ„ eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svĂ„righeterna att nĂ„ mĂ„len.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

SprÄket Àr en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att sprÄket Àr betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har ocksÄ kunnat se ett samband mellan sprÄklig och matematisk förmÄga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus pÄ kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell lÀroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse i matematikundervisningen och Àven fÄ en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett sprÄkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielÀrare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lÀrare anser att sprÄket Àr viktigt i matematikundervisningen. DÀremot skiljer det sig Ät nÀr det gÀller vilken betydelse de anser att det har.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.

The purpose of this study has been to compare teachers' differing methods of teaching mathematics and their perspectives on the learning process in a municipal school to a Waldorf school. The study has examined which approach best promotes student engagement and learning in mathematics in the first three years of schooling. The study is based on four interviews. The informants? accounts are interpreted using theories from previous research.